Statistik för 2020: coronapandemin medförde en väntad minskning i antalet studerande som åkte utomlands

De statistiska uppgifterna över den internationella studerandemobiliteten år 2020 har nu publicerats på Utbildningsstyrelsens webbplats. Statistik som gäller högskolestuderande har också publicerats i Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen.

Inom yrkesutbildningen åkte en fjärdedel av det normala antalet studerande utomlands

Ivern att delta i en studieperiod utomlands har avtagit bland finländska högskolestuderande under de senaste åren, men coronaåret innebar en drastisk minskning i antalet studerande som åkte utomlands. I minst 3 månader långa studie- eller praktikperioder utomlands deltog 3 866 studerande. Det är mindre än hälften i jämförelse med år 2019. Till Finland anlände i sin tur 5 411 studerande, alltså 53 % av antalet 2019.

De mindre än 3 månader långa utlandsperioderna minskade till en tredjedel av siffrorna från 2019. Sammanlagt 1 238 högskolestuderande åkte utomlands och 745 studerande anlände till Finland för dessa kortare utlandsperioder.

Coronaviruset inverkade särskilt på antalet praktikperioder. Bland de högskolestuderande som reste utomlands för minst 3 månader deltog 12 % i en praktikperiod, medan deras andel året innan var 17 %. 

Coronapandemin drabbade studerandemobiliteten inom yrkesutbildningen ännu hårdare. Antalet studerande som reste från Finland sjönk med 78 % i förhållande till föregående år: 996 studerande reste utomlands medan deras antal året innan var 4 426. Antalet studerande som reste till Finland minskade med 74 %: nu kom 819 studerande till Finland medan de var 3 130 år 2019. 

De studerande inom yrkesutbildningen avlägger oftast sina utlandsperioder vid utländska arbetsplatser. Periodernas genomsnittliga längd är 7 veckor. Bland dem som åker utomlands finns också många minderåriga studerande.

Vårterminens studerandeutbyten avbröts, många inställda utbyten under hösten

Utbildningsstyrelsen har följt med situationen hos högskolorna under hela coronapandemins gång. En enkät som gjordes i slutet av våren 2020 visar att åtminstone 53 % av de finländska studerande som rest utomlands återvände hem mitt under vårterminen. Största delen av dem som stannade kvar utomlands kunde fortsätta sina utbytesstudier virtuellt, likaså majoriteten av dem som återvände hem.

Av de studerande som kommit till Finland för vårterminen återvände också åtminstone hälften hem mitt under sina utbyten. De finländska högskolorna övergick i mitten av mars till distansundervisning. Även de utbytesstuderande erbjöds möjligheter att avlägga studier virtuellt, och en del av dem fortsatte studierna via digitala förbindelser i hemlandet.

I synnerhet under höstterminen minskade studerandemobiliteten i jämförelse med normala år, eftersom 72 % av de minst 3 månader långa perioderna utomlands bland finländska högskolestuderande påbörjades innan coronapandemin bröt ut. Av dem som reste till Finland påbörjade 58 % sina utbytesperioder i början av 2020.

Utbildningsstyrelsen utredde också vilka effekter coronapandemin har haft på internationaliseringen inom läroanstalter på andra stadiet. Studerandemobiliteten inom yrkesutbildningen inleddes normalt i början av året, men avtog nästan helt och hållet då coronapandemin bröt ut. Läroanstalterna blev tvungna att avbryta och inhibera utlandsperioder för hela resten av året, men en del av den internationella verksamheten fortsatte virtuellt. 

Programmet Erasmus+ får en allt större roll i att möjliggöra studerandemobilitet

EU:s program Erasmus+ har redan länge varit den viktigaste finansieringskällan till internationell studerandemobilitet. Programmet har en särskilt betydande roll inom yrkesutbildningen, där hela 87 % av dem som åkte från Finland utomlands år 2020 fick understöd via Erasmus+. Motsvarande siffra bland de utländska studerande som kom till Finland var 79 %. Programmet har fått en större roll, eftersom endast 60 % av studerandemobiliteten möjliggjordes med medel från Erasmus+ ännu år 2015.  

Av de högskolestuderande som kom till Finland för en minst 3 månader lång studieperiod deltog 77 % via programmet Erasmus+. Motsvarande andel bland de finländska högskolestuderande som reste utomlands var 61 %. Fem år tidigare var siffrorna 71 % respektive 54 %.

Studerandemobiliteten under coronaåret var ännu mer Europacentrerad än tidigare

Studerandemobiliteten har traditionellt varit rätt så Europacentrerad, men coronapandemin minskade ytterligare på studerandemobiliteten till andra världsdelar och i synnerhet till Asien år 2020. Till exempel åkte 74 % av de finländska högskolestuderande som deltog i en minst 3 månader lång studieperiod till något annat land i Europa, då motsvarande andel året innan var 69 %. Bland de högskolestuderande som kom till Finland var 84 % från Europa.

Studerandemobiliteten inom yrkesutbildningen har traditionellt varit ännu mer Europacentrerad och coronaviruset hade ingen större inverkan på resmålen. Bland de studerande åkte 96 % till något annat land i Europa, medan andelen föregående år var 95 %. Av dem som reste till Finland var 96 % från något annat europeiskt land. 

De främsta resmålen bland de finländska studerande var Tyskland och Spanien. Ett tredje populärt resmål för högskolestuderande som deltog i längre studieperioder utomlands var Nederländerna. Bland de studerande inom yrkesutbildningen fanns också Sverige med bland de populäraste målländerna. Storbritannien har förlorat sin ställning som ett populärt resmål inom bägge grupperna, vilket åtminstone delvis är en följd av landets utträde ur EU.

Till Finland anländer flest studerande från Tyskland och Frankrike. Till högskolorna kommer många studerande även från Spanien och till yrkesläroanstalterna också från Nederländerna. 

Ytterligare information

• högskolestuderande: ledande sakkunnig Irma Garam, tfn 029 533 8549, irma.garam[at]oph.fi
• yrkesläroanstalter: ledande sakkunnig Siru Korkala, tfn 029 533 8610, siru.korkala[at]oph.fi