Program för utveckling av det andra inhemska språket

Möjligheterna att utveckla studierna i lärokurserna i språk och hur undervisningen i dem ordnas under hela studievägen utreds. Utredningen fokuserar inte på kartläggningen av nuläget, utan tyngdpunkten ligger på ett lösningsfokuserat framtids- och utvecklingsperspektiv.
Utredningen gäller alla språk som undervisas i skolorna, men då det gäller det andra inhemska språket är målet särskilt att betrakta språkundervisningen utifrån lärokursernas synvinkel samt att hitta sätt att utveckla kontinuitet för studier i det andra inhemska språket från gymnasiet och yrkesutbildningen till fortsatta studier och arbetslivet. I fråga om gymnasiet kommer också språkkorgstänkandet att granskas. I utredningen granskas dessutom utbildningsanordnarnas möjligheter att erbjuda och ordna undervisning i språk enligt olika lärokurser, timfördelningsperspektivet och engelskans roll, särskilt i fråga om utbudet och val av A1-språk.

I tillägg utreds vad som lärs ut om svenskan och de svenskspråkiga i Finland i de finskspråkiga läromedlen och skolorna. Syftet med utredningen är att hitta sätt att stärka dessa kunskaper.

Skillnaderna i språkkunskaperna och attityder gentemot språk och språkgrupper utvecklas ofta redan före skolåldern. Därför är det viktigt att stödja inlärningen av det andra inhemska språket från och med småbarnspedagogiken.

Hösten 2022 tillsätts en arbetsgrupp för att utreda det andra inhemska språkets nuläge ur ett perspektiv av nationell styrning och praktiskt genomförande samt för att utveckla åtgärder för att främja nationalspråkens synlighet och stärkandet av dem inom småbarnspedagogiken. Det är nödvändigt att båda språkgrupperna är representerade för att det kan säkras att hänsyn tas till olika synpunkter och särdrag. Arbetsgruppen utvecklar goda modeller för att stärka språkinlärningen av det andra inhemska språket inom småbarnspedagogiken, samt modeller för att stärka och utvidga verksamheten kring språkbad och språkduschar på det andra inhemska språket. Utöver de ovan nämnda frågorna ska den språkpedagogiska kompetensen hos undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken utredas och fortbildningen samt stödmaterialen utvecklas för att stödja barnens inlärning av det andra inhemska språket (Åtgärder 4 och 7).

Utvecklingen av studierna i det andra inhemska språket och att stärka att studiernas ändamålsenlighet kan stödjas på många olika sätt. Genom existerande nätverk på undervisningsområdet kan man bygga nya nätverk som syftar till att stärka och utveckla undervisningen i det andra inhemska språket.
Vid studier i det andra inhemska språket ska man eftersträva meningsfullt lärande som omfattar levande möten med företrädare för språket och språkgruppen. Möten med den andra språkgruppen kan ordnas till exempel genom vänklassverksamhet, genom att företrädare för språkgrupperna inbjuds att besöka undervisningen eller genom att främja samarbetet mellan finsk- och svenskspråkiga skolor. Utvecklingen av studierna i det andra inhemska språket och möten mellan språkgrupperna kan även främjas genom att utnyttja digitala möjligheter.

Elever och studerande samt deras vårdnadshavare ska informeras om fördelarna med att lära sig det andra inhemska språket. Genom att utnyttja erfarenhetsexperters berättelser kan man också konkretisera de möjligheter och den nytta som språket erbjuder. Också genom nordisk vänklassverksamhet och studentmobilitet kan man öka intresset för det andra inhemska språket.

Anslaget för finansiering av fortbildning i budgeten ska användas för att främja den professionella utvecklingen och samarbetsmöjligheterna för lärare som undervisar i det andra inhemska språket finska eller svenska. Fokus ligger på språkbadspedagogik (Åtgärd 3), ibruktagandet av stödmaterialet för undervisning i det andra inhemska språket (Åtgärd 4) och främjande av intressent- och nätverksarbete (Åtgärd 5).

På den här sidan hittar du information och material om undervisningen i det andra inhemska språket finska inom olika utbildningstadier.