Språkkunskap här och nu!

Blogg
Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Främmande språk
Språkkunskap handlar i allt högre grad om att förmedla språk och kultur. Det här har också synts i språkundervisningen i Finland redan en längre tid. Språkkunskap är en konsumtionsvara som det lönar sig att kontinuerligt förbruka.

Anu Halvari, Inka Ruokolainen och Taija Paasilinna

Opiskelijoita

Finland har en fin historia att berätta om hur språkundervisningen kan utvecklas och hur utvecklingsarbetet kan etableras.

En milstolpe är den gemensamma europeiska referensramen för språk (CEFR) som Europarådet tog fram för undervisning, lärande och utvärdering av språk år 2001. Referensramen har påverkat den uppfattning vi idag har om språkkunskap. Arbetet med att ta fram referensramen inleddes redan på 70-talet, och i Finland har man deltagit i utvecklingsarbetet redan från början.

Det mest kända resultatet som utvecklingen av referensramen har lett till är den sexgradiga nivåskalan för språkkunskap, som börjar från de första grunderna i språket på kunskapsnivå A1 och löper vidare ända till nivå C2 och utmärkt förmåga att använda språket. En stor del av nivåskalorna för språkkunskap som används på olika håll i världen har senare kopplats till den sexgradiga nivåskalan. Så har man också gjort med till exempel de allmänna språkexamina, som också har fått sin början utifrån arbetet med referensramen på 1990-talet. Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling som används i språkundervisningen i våra skolor har samma utgångspunkt, men är aningen mer specifik än den ursprungliga referensramen.

Språkkunskap är växelverkan

Europarådet publicerade för några år sedan en kompletterande del till den europeiska referensramen, Companion Volume. I den gavs en ny definition av begreppet språkkunskap utifrån hur man med språkkunskap förmedlar språk och kultur, även kallat mediering. Då man tidigare såg språkkunskap som förmåga att förstå eller producera tal eller text, ligger fokus idag på växelverkan och kommunikation, på samspelet mellan människor och hur smidigt det förlöper.

Även om det inte är länge sedan den kompletterande delen publicerades, vågar vi ändå påstå att tyngdpunkterna för språkundervisningen verkar har förändrats redan under en längre tid. Principen är att även ringa språkkunskap är av betydelse. Redan begränsade språkkunskaper är värdefulla, men det finns alltid utrymme för att utveckla sina egna färdigheter. Det behöver finnas förståelse för att även varje läroämne eller kunskapsområde har sitt eget ordförråd och sina traditioner som berör språkbruket.

Inom den allmänbildande utbildningen, inklusive småbarnspedagogiken, har man strävat efter att ytterligare konkretisera uppfattningen av begreppet språkkunskap. Man strävar efter att lyfta fram olika språk och öka medvetenheten om språkets betydelse. Målet är att det inte ska finnas för skarpa gränser mellan språk som används hemma, i hobbyer och för lärandet. En av den allmänbildande utbildningens uppgifter är att ge eleverna och de studerande redskap för att kunna fortsätta utveckla sina egna språkkunskaper.

Inom yrkesutbildningen är flerspråkighet på många håll redan en del av vardagen. Examina och de gemensamma examensdelarna ger möjligheter att studera språk i samband med studierna. Språkkunskap är en del av yrkesskickligheten och yrkesidentiteten.

Viktigt att lyfta fram hur värdefull språkkunskapen är

Var och en ska ha rättighet och möjlighet till språkfärdighet och en språkmedveten undervisning. Det krävs fortfarande en del arbete för att mångsidiga språkval och en språkmedveten utbildning ska ses som styrkor både i läroanstalterna och i lärandet i arbetslivet. En förutsättning är förstås att även individen identifierar sina kunskaper och sina utvecklingsbehov. Ofta krävs det också att eleverna och de studerande, och vi alla, får höra om hur viktig och värdefull språkkunskapen är och att det också syns i praktiken.

Det tar tid att utveckla språkkunskaper. Det lönar sig kanske inte att vänta på den dag då språkkunskaperna är fulländade innan man börjar använda dem. Språkkunskap är en konsumtionsvara, men skillnaden är att kvaliteten blir bättre ju mer man förbrukar den.

Låt oss lära oss språk i växelverkan med varandra och möta den globala världen, både hemma och annanstans, med en öppen inställning.

Ha en trevlig europeisk språkdag och temavecka!


Skribenter

Anu Halvari
Undervisningsråd
Inka Ruokolainen
Specialsakkunnig
Taija Paasilinna
Undervisningsråd