Statsunderstöd

Socialt hållbar yrkesutbildning

Yrkesutbildning Digitalisering Välbefinnande Lärmiljö Jämlikhet och delaktighet Säkerhet och trygghet
Status
Avgjord
Ansökningstid
28.9.2022 – 1.11.2022 kl 16:15
Ansökningsblankett
Statsunderstöd
Noin/cirka 5 000 000 €
Mer information
Undervisningsråd Ingeborg Rask, förnamn.efternamn(at)oph.fi, tfn. 029 533 1257

I statsunderstödsansökan söker man projekt för att främja de studerandes välbefinnande samt välbefinnandet i läroanstaltsgemenskapen i yrkesutbildnignen. Projektens uppgift är att:

  • stärka de studerandes verksamhet för deltagande och påverkan
  • stödja välbefinnandet i läroanstaltsgemenskaperna för att främja likabehandling och jämlikhet
  • stärka de studerandes färdigheter att hantera vardagen
  • utveckla ledningen av välbefinnandet.

 

Uppdatering 28.9.2022: Tillägg till punkten finansiering och finansieringsperioden: "Understödet för den nationella koordineringen är högst 90 % av projektets totala kostnader och den sökandes självfinansieringsandel är minst 10 % av projektets totala kostnader."

Målet med ansökan är att stärka välbefinnandet i yrkesutbildningen som helhet såväl på gemenskapsnivå som på individnivå. Målet är att främja genomförandet av likabehandling, jämlikhet och delaktighet. Genom de projekt som finansieras stöder man genomförandet av utvecklingsprogrammet för kvalitet och jämlikhet inom yrkesutbildning Rätt att kunna. I enlighet med regeringsprogrammet eftersträvar vi ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Finland fram till år 2030.

Social hållbarhet i en läroanstaltskontext innebär att läroanstaltsgemenskapens verksamhet beaktas som en social helhet. Av särskild vikt är en lärandemiljö som är trygg och trivsam och erbjuder likvärdiga möjligheter till delaktighet. Alla medlemmar i gemenskapen ska ha en möjlighet att må bra, delta i beslutsfattandet och påverka ärenden som berör dem själva. Centralt är kulturell mångfald och respekt för mänskliga rättigheter samt ett uppskattande bemötande. På individnivå innebär social hållbarhet bland annat att man skapar förutsättningar för att hantera vardagen, ta ansvar för sitt eget liv samt att stärka förståelsen för hur de egna valen inverkar på välbefinnandet och lärandet.

Genom statsunderstödet finansieras projekt som har som mål att stärka de studerandes verksamhet för deltagande och påverkan, stödja välbefinnandet i läroanstaltsgemenskaperna för att främja likabehandling och jämlikhet, stärka de studerandes färdigheter att hantera vardagen samt utveckla ledningen av välbefinnandet. Ett genomgående tema i utvecklingsåtgärderna är stärkandet av likabehandling och jämlikhet. Utvecklingsåtgärderna bidrar till att föra målen för social hållbar utveckling i Agenda2030 framåt.

Målet är att utöka antalet utbildningsanordnare och studerande som medverkar i utvecklingsprojekten för välbefinnandet. Verksamheten breddas till att omfatta studerandegrupper, branscher och även utbildningsanordnare som inte tidigare har varit med eller fått statsunderstöd för främjandet av välbefinnande. Målet är att få till stånd permanenta förändringar i verksamheten och/eller strukturen och förbättringar samt främja en öppen utveckling och delning av verksamhetsmodeller som konstaterats fungera väl. Genom utvecklingsåtgärderna stöder man på ett mångsidigt sätt främjandet av välbefinnandet i läroanstaltsgemenskaperna och stärker individernas och gemenskapernas resiliens då situationen med flera samhällsstörningar fortsätter.

Utvecklingsprojektets webbplats
Rätt att kunna – utvecklingsprogram för kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen

https://okm.fi/sv/rattattkunna

Rättsgrund

  • Statsunderstödslagen (688/2001)
  • Lagen (1705/2009) och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009)
  • Statsbudgeten för 2022

Allmänna mål för statsunderstöden

  • samhälleliga effekter
  • förbättring av yrkesutbildningens resultat och effekter
  • förstärkning av det nationella, regionala och internationella samarbetet
  • utveckling av arbetslivsorienterad yrkesutbildning
  • utveckling av nya verksamhetsmodeller för yrkesutbildningen


Tyngdpunkter för ansökan

Projektet kan omfatta ett eller flera av följande tyngdpunktsområden:

  1. Stärkandet av de studerandes verksamhet för deltagande och påverkan

Tyngdpunkten hör samman med mål 10 för hållbar utveckling i Agenda2030: minskad ojämlikhet. Målet är att garantera likvärdiga möjligheter för alla och minska ojämlikt bemötande samt främja och uppmuntra deltagande. I projektverksamheten kan följande åtgärder ingå:

Genom projektverksamheten utvecklar och förenhetligar man mångsidiga möjligheter till deltagande och påverkan med varierande aktivitetsnivå. Särskilt utvecklas rutiner för deltagande på distans. Sätten för studerande att påverka beslutsprocesser i läroanstaltens verksamhet formuleras på ett klart, transparent, konkret och kontinuerligt sätt. Antalet studerandemedlemmar och mångfalden inom läroanstaltens arbetsgrupper utökas i enlighet med principerna för jämlikhet och likabehandling. Därtill kan man genom projektverksamheten utveckla och etablera samarbetet mellan studerandekårerna inom yrkesläroanstalter och gymnasier samt stärka samarbetsnätverken med ungdomsfullmäktige och studerandeorganisationer. I projekten stärker man även de studerandes delaktighet/deltagande i utvecklingen av läroanstalternas verksamhetskultur och lärmiljö mot hållbarhet och den gröna övergången.

 

  1. Stödjandet av välbefinnandet i läroanstaltsgemenskapen för att främja likabehandling och jämlikhet

Tyngdpunkten hör samman med mål 3 för hållbar utveckling i Agenda2030: hälsa och välbefinnande. I projektverksamheten kan följande åtgärder ingå:

Genom projektverksamheten skapar man åtgärder och rutiner samt ansvarsområden som bygger på läroanstaltens värden och som man gemensamt konkretiserat inom läroanstaltsgemenskapen. Utgående från dessa upprätthåller och utvecklar man de studerandes välbefinnande och samhörighet (på distans) samt delaktighet. Som stöd för genomförandet stärker man personalens förståelse för betydelsen av samhörighet och delaktighet samt mentalt välbefinnande för motivationen, lärandet och välbefinnandet. I projekten stärker man kunnandet hos handledarna på internaten i att identifiera mentalt välbefinnande, stödja studiemotivationen samt utveckla samhörigheten och arbetet i par. Man utvecklar modeller för lärarnas pedagogiska och konsulterande arbetssätt tillsammans med aktörerna inom studerandevården. Man kartlägger och stärker rutinerna för särskilt stöd i läroanstaltsgemenskapen genom att använda utvecklingsrekommendationerna i utvärderingen Särskilt stöd som resurs som NCU publicerade år 2021 (på finska med sammanfattning på svenska). Projektverksamheten kan därtill omfatta utökandet av kunnandet och förståelsen för hur naturen och den övriga fysiska miljön inverkar på välbefinnandet. Man utvecklar gemensamma rutiner för att hantera akuta kriser på konstruktivt sätt och stärker ett aktivt medborgarskap.

Genom projektverksamheten kan man också skapa praktiska lösningar och arbetssätt för att förebygga mobbning, trakasserier, diskriminering och våld, minska icke-önskvärt beteende samt säkerställa integriteten. I utvecklingsarbetet används den för ändamålet utvecklade webbplats som Utbildningsstyrelsen publicerar i januari 2023.

 

  1. Stärkandet av de studerandes färdigheter att hantera vardagen

Tyngdpunkten hör samman med mål 3 för hållbar utveckling i Agenda2030: hälsa och välbefinnande. I projektverksamheten kan följande åtgärder ingå:

Genom projektverksamheten stärker man i yrkesövergripande samarbete de studerandes färdigheter till självstyrning, färdigheter att kombinera studier och livet i övrigt, studiefärdigheter, sociala färdigheter och övriga färdigheter att hantera vardagen för att minska marginalisering och förebygga avbrott. Man skapar pedagogiska verksamhetsmodeller som stärker de studerandes framtidstro och självförmåga. Man beaktar särskilt de studerande som inlett sina studier och de studerande som är i behov av särskilt stöd.

 

  1. Utveckling av ledningen av välbefinnandet

Tyngdpunkten hör samman med mål 10 för hållbar utveckling i Agenda2030: minskad ojämlikhet. Målet är att garantera likvärdiga möjligheter för alla och minska ojämlikt bemötande samt främja och uppmuntra deltagande. I projektverksamheten kan följande åtgärder ingå:

Genom projektverksamheten utvecklar man ledningen av välbefinnandet och kunnandet i välbefinnande som en helhet vid yrkesläroanstalterna. Genom projektverksamheten stärker man också samarbetet och samarbetsstrukturerna till exempel med den grundläggande utbildningen och ungdomsväsendet så som den utvidgade läroplikten förutsätter. Målet är att erbjuda samordnat och enhetligt stöd för de studerandes studievägar och övergången mellan utbildningsstadier (grundläggande utbildning, Hux-utbildning, Telma-utbildning, yrkesutbildning och gymnasieutbildning) samt för övergången under studietiden (bl.a. lärande i arbetslivet).

 

Utvecklingsnätverkets nationella koordineringsuppgift

Det för alla tyngdpunkter gemensamma nationella koordineringsprojektet följer upp, stöder och styr projektnätverkets utvecklingsarbete i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Den nationella koordinatorn och Utbildningsstyrelsen planerar och genomför tillsammans evenemang och andra åtgärder för att dela information och goda modeller till alla anordnare av yrkesutbildning i hela landet. Den nationella koordinatorn är samtidigt koordinator för sitt eget nätverksprojekt. Den som är intresserad av uppdraget som nationell koordinator ska uppge detta på ansökningsblanketten för utvecklingsprojektet.

I detta fall ska man presentera en plan och ansöka om finansiering för det nationella koordineringsarbetet på den särskilda ansökningsblanketten.

 

Publikationer som stöd för planering av projektets utvecklingsarbete

Behöriga att söka är anordnare av yrkesutbildning som har ett ikraftvarande anordnartillstånd samt aktörer inom tredje sektorn.

I ett projekt där en eller flera aktörer inom tredje sektorn ingår genomförs utvecklingsarbetet i tätt samarbete med anordnarna av yrkesutbildning. I ett samprojekt ska det förutom en eller flera aktörer inom tredje sektorn även ingå anordnare av yrkesutbildning. En aktör inom tredje sektorn kan vara den som lämnar in ansökan för hela projektet eller samarbetspartner som tar emot understöd i ett samprojekt. Med tredje sektorn avses den samhälleliga sektor som kännetecknas av icke-vinstdrivande ekonomi och medborgarverksamhet. Aktörer inom tredje sektorn kan till exempel vara organisationer, föreningar, sammanslutningar och stiftelser, såtillvida att de ovan nämnda kännetecknen uppfylls.

 

De nödvändiga förutsättningarna för att beviljas understöd är att:

  • ansökan har lämnats in inom utsatt tid
  • sökanden är behörig att söka understöd
  • sökanden har inom utsatt tid redogjort för användningen av tidigare beviljade understöd
  • användningsändamålet för statsunderstödet är förenligt med de uppställda målen
  • verksamheten genomförs inom den fastställda användningstiden.

Utbildningsstyrelsen utlyser statsunderstöd för socialt hållbar yrkesutbildning, där målet är att stärka de studerandes verksamhet för deltagande och påverkan, stöda välbefinnandet i läroanstaltsgemenskapen för att främja likabehandling och jämlikhet, stärka de studerandes färdigheter att hantera vardagen samt utveckla ledningen av välbefinnandet.

För detta ändamål har reserverats cirka 5 miljoner euro från momentet 4.21.29.20.21.1 i statsbudgeten för år 2022. Understödet är ett specialunderstöd och kan inte användas för finansiering av organisationens grundverksamhet. 

Understödet beviljas för högst 75 % av projektets totala kostnader och den sökandes självfinansieringsandel är minst 25 % av projektets totala kostnader. Understödet för den nationella koordineringen är högst 90 % av projektets totala kostnader och den sökandes självfinansieringsandel är minst 10 % av projektets totala kostnader.

Program- och apparaturanskaffningar som är nödvändiga för genomförandet av projektmålen kan ingå i projektkostnaderna. Denna andel får uppgå till högst 20 % av de totala kostnaderna och köptjänster till högst 30 % av de totala kostnaderna. Av särskilda och väl motiverade skäl kan kostnaderna vara högre. Understödet kan i viss mån användas för utveckling av personalens kunnande.

Användningstiden börjar från det datum som står på statsunderstödsbeslutet och slutar senast 30.4.2025. Understöd kan också sökas för projekt som genomförs under en kortare tid.

Ansökningstiden är 28.9–1.11.2022. Ansökan ska lämnas in i Utbildningsstyrelsens digitala system senast 1.11.2022 kl. 16.15. En digital ansökan som har lämnats in inom den fastslagna ansökningstiden uppfyller kriteriet för att ansökan bör vara inlämnad inom utsatt tid. Försenade ansökningar behandlas inte.

Den sökande ska ta del av de allmänna anvisningarna för sökande och användare av statsunderstöd

Projekten genomförs som ändamålsenliga nätverksprojekt. Nätverken ska vara mångsidiga i förhållande till utvecklingstemat. I nätverken kan ingå till exempel finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnare, aktörer inom tredje sektorn, företrädare för arbets- och näringslivet och andra intressentgrupper som är viktiga för verksamheten.

I nätverksprojekt verkar en av utbildningsanordnarna eller en aktör inom tredje sektorn som koordinator för projektet och de övriga som samarbetspartner. Statsunderstödet kan endast tilldelas samarbetspartner som är behöriga att ansöka om understödet. Koordinatorn ansöker om understöd för hela nätverket. I koordinatorns ansökan presenteras en gemensam projektplan, ur vilken också varje samarbetspartners andel framgår. Koordinatorn samlar in samarbetspartnernas arbetsplaner (inklusive budget). Ur planerna bör det framgå hur var och en ska uppnå målen för det gemensamma projektet. Koordinatorn ska till ansökan bifoga alla samarbetspartnernas arbetsplaner och budgeter samt den gemensamma budgetsammanställningen för projektet. 

I planeringen och genomförandet av projektet ska man beakta redan existerande modeller (t.ex. aoe.fi) och i ansökan ska man beskriva vilket kunskapsunderlag utvecklingsarbetet grundar sig på. I utvecklingsarbetet ska man beakta de studerandes delaktighet och ett synsätt som utgår från de studerande. I projekten ska man sträva efter sådana resultat och produkter som också går att sprida i större omfattning. Spridningen ska i mån av möjlighet göras både på svenska och finska.

Ansökningarna om utvecklingsprojekt bedöms utifrån följande urvalsgrunder:

  • Projektplanens genomförbarhet och helhetsekonomi
  • Behovet av projektet, kunskapsunderlaget för utvecklingsarbetet samt användningen av resultat och modeller från tidigare och pågående projektverksamhet i utvecklingsarbetet
  • Inriktningen på de studerande och de studerandes mångsidiga delaktighet i projektverksamheten
  • Mångsidigheten i projekt- och samarbetsnätverket
  • Plan för spridningen och införandet av verksamhetsmodellerna inklusive systematisk uppföljning
  • Åtgärder för att stärka likabehandling och jämlikhet

 

Ansökningarna om nationell koordinering bedöms utifrån följande urvalsgrunder:

  • Projektplanens genomförbarhet och helhetsekonomi
  • Plan för att sprida och införa resultaten och verksamhetsmodellerna från nätverkets utvecklingsarbete inklusive en systematisk uppföljning

Besluten om finansiering fattas när alla ansökningar är behandlade. Besluten sänds till den kontaktperson som den sökande uppgett i ansökan samt den sökande organisationens officiella e-postadress i Utbildningsstyrelsens digitala statsunderstödssystem.

Besluten om understöd har publicerats 19.12.2022:

Utbildningsstyrelsen har bedömt ansökningarna och sänt ett beslut till alla sökande med e-post.

Sammanlagt 12 ansökningar lämnades in. Det ansökta beloppet om understöd var kring 7,9 miljoner euro. Understöd beviljades till nio projekt, sammanlagt drygt 5,2 miljoner euro.

Mottagare av understödet, Socialt hållbar yrkesutbildning