Målet med ansökan är att stärka välbefinnandet i yrkesutbildningen som helhet såväl på gemenskapsnivå som på individnivå. Målet är att främja genomförandet av likabehandling, jämlikhet och delaktighet. Genom de projekt som finansieras stöder man genomförandet av utvecklingsprogrammet för kvalitet och jämlikhet inom yrkesutbildning Rätt att kunna. I enlighet med regeringsprogrammet eftersträvar vi ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Finland fram till år 2030.
Social hållbarhet i en läroanstaltskontext innebär att läroanstaltsgemenskapens verksamhet beaktas som en social helhet. Av särskild vikt är en lärandemiljö som är trygg och trivsam och erbjuder likvärdiga möjligheter till delaktighet. Alla medlemmar i gemenskapen ska ha en möjlighet att må bra, delta i beslutsfattandet och påverka ärenden som berör dem själva. Centralt är kulturell mångfald och respekt för mänskliga rättigheter samt ett uppskattande bemötande. På individnivå innebär social hållbarhet bland annat att man skapar förutsättningar för att hantera vardagen, ta ansvar för sitt eget liv samt att stärka förståelsen för hur de egna valen inverkar på välbefinnandet och lärandet.
Genom statsunderstödet finansieras projekt som har som mål att stärka de studerandes verksamhet för deltagande och påverkan, stödja välbefinnandet i läroanstaltsgemenskaperna för att främja likabehandling och jämlikhet, stärka de studerandes färdigheter att hantera vardagen samt utveckla ledningen av välbefinnandet. Ett genomgående tema i utvecklingsåtgärderna är stärkandet av likabehandling och jämlikhet. Utvecklingsåtgärderna bidrar till att föra målen för social hållbar utveckling i Agenda2030 framåt.
Målet är att utöka antalet utbildningsanordnare och studerande som medverkar i utvecklingsprojekten för välbefinnandet. Verksamheten breddas till att omfatta studerandegrupper, branscher och även utbildningsanordnare som inte tidigare har varit med eller fått statsunderstöd för främjandet av välbefinnande. Målet är att få till stånd permanenta förändringar i verksamheten och/eller strukturen och förbättringar samt främja en öppen utveckling och delning av verksamhetsmodeller som konstaterats fungera väl. Genom utvecklingsåtgärderna stöder man på ett mångsidigt sätt främjandet av välbefinnandet i läroanstaltsgemenskaperna och stärker individernas och gemenskapernas resiliens då situationen med flera samhällsstörningar fortsätter.
Utvecklingsprojektets webbplats
Rätt att kunna – utvecklingsprogram för kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen
https://okm.fi/sv/rattattkunna
Rättsgrund
- Statsunderstödslagen (688/2001)
- Lagen (1705/2009) och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009)
- Statsbudgeten för 2022
Allmänna mål för statsunderstöden
- samhälleliga effekter
- förbättring av yrkesutbildningens resultat och effekter
- förstärkning av det nationella, regionala och internationella samarbetet
- utveckling av arbetslivsorienterad yrkesutbildning
- utveckling av nya verksamhetsmodeller för yrkesutbildningen
Tyngdpunkter för ansökan
Projektet kan omfatta ett eller flera av följande tyngdpunktsområden:
- Stärkandet av de studerandes verksamhet för deltagande och påverkan
Tyngdpunkten hör samman med mål 10 för hållbar utveckling i Agenda2030: minskad ojämlikhet. Målet är att garantera likvärdiga möjligheter för alla och minska ojämlikt bemötande samt främja och uppmuntra deltagande. I projektverksamheten kan följande åtgärder ingå:
Genom projektverksamheten utvecklar och förenhetligar man mångsidiga möjligheter till deltagande och påverkan med varierande aktivitetsnivå. Särskilt utvecklas rutiner för deltagande på distans. Sätten för studerande att påverka beslutsprocesser i läroanstaltens verksamhet formuleras på ett klart, transparent, konkret och kontinuerligt sätt. Antalet studerandemedlemmar och mångfalden inom läroanstaltens arbetsgrupper utökas i enlighet med principerna för jämlikhet och likabehandling. Därtill kan man genom projektverksamheten utveckla och etablera samarbetet mellan studerandekårerna inom yrkesläroanstalter och gymnasier samt stärka samarbetsnätverken med ungdomsfullmäktige och studerandeorganisationer. I projekten stärker man även de studerandes delaktighet/deltagande i utvecklingen av läroanstalternas verksamhetskultur och lärmiljö mot hållbarhet och den gröna övergången.
- Stödjandet av välbefinnandet i läroanstaltsgemenskapen för att främja likabehandling och jämlikhet
Tyngdpunkten hör samman med mål 3 för hållbar utveckling i Agenda2030: hälsa och välbefinnande. I projektverksamheten kan följande åtgärder ingå:
Genom projektverksamheten skapar man åtgärder och rutiner samt ansvarsområden som bygger på läroanstaltens värden och som man gemensamt konkretiserat inom läroanstaltsgemenskapen. Utgående från dessa upprätthåller och utvecklar man de studerandes välbefinnande och samhörighet (på distans) samt delaktighet. Som stöd för genomförandet stärker man personalens förståelse för betydelsen av samhörighet och delaktighet samt mentalt välbefinnande för motivationen, lärandet och välbefinnandet. I projekten stärker man kunnandet hos handledarna på internaten i att identifiera mentalt välbefinnande, stödja studiemotivationen samt utveckla samhörigheten och arbetet i par. Man utvecklar modeller för lärarnas pedagogiska och konsulterande arbetssätt tillsammans med aktörerna inom studerandevården. Man kartlägger och stärker rutinerna för särskilt stöd i läroanstaltsgemenskapen genom att använda utvecklingsrekommendationerna i utvärderingen Särskilt stöd som resurs som NCU publicerade år 2021 (på finska med sammanfattning på svenska). Projektverksamheten kan därtill omfatta utökandet av kunnandet och förståelsen för hur naturen och den övriga fysiska miljön inverkar på välbefinnandet. Man utvecklar gemensamma rutiner för att hantera akuta kriser på konstruktivt sätt och stärker ett aktivt medborgarskap.
Genom projektverksamheten kan man också skapa praktiska lösningar och arbetssätt för att förebygga mobbning, trakasserier, diskriminering och våld, minska icke-önskvärt beteende samt säkerställa integriteten. I utvecklingsarbetet används den för ändamålet utvecklade webbplats som Utbildningsstyrelsen publicerar i januari 2023.
- Stärkandet av de studerandes färdigheter att hantera vardagen
Tyngdpunkten hör samman med mål 3 för hållbar utveckling i Agenda2030: hälsa och välbefinnande. I projektverksamheten kan följande åtgärder ingå:
Genom projektverksamheten stärker man i yrkesövergripande samarbete de studerandes färdigheter till självstyrning, färdigheter att kombinera studier och livet i övrigt, studiefärdigheter, sociala färdigheter och övriga färdigheter att hantera vardagen för att minska marginalisering och förebygga avbrott. Man skapar pedagogiska verksamhetsmodeller som stärker de studerandes framtidstro och självförmåga. Man beaktar särskilt de studerande som inlett sina studier och de studerande som är i behov av särskilt stöd.
- Utveckling av ledningen av välbefinnandet
Tyngdpunkten hör samman med mål 10 för hållbar utveckling i Agenda2030: minskad ojämlikhet. Målet är att garantera likvärdiga möjligheter för alla och minska ojämlikt bemötande samt främja och uppmuntra deltagande. I projektverksamheten kan följande åtgärder ingå:
Genom projektverksamheten utvecklar man ledningen av välbefinnandet och kunnandet i välbefinnande som en helhet vid yrkesläroanstalterna. Genom projektverksamheten stärker man också samarbetet och samarbetsstrukturerna till exempel med den grundläggande utbildningen och ungdomsväsendet så som den utvidgade läroplikten förutsätter. Målet är att erbjuda samordnat och enhetligt stöd för de studerandes studievägar och övergången mellan utbildningsstadier (grundläggande utbildning, Hux-utbildning, Telma-utbildning, yrkesutbildning och gymnasieutbildning) samt för övergången under studietiden (bl.a. lärande i arbetslivet).
Utvecklingsnätverkets nationella koordineringsuppgift
Det för alla tyngdpunkter gemensamma nationella koordineringsprojektet följer upp, stöder och styr projektnätverkets utvecklingsarbete i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Den nationella koordinatorn och Utbildningsstyrelsen planerar och genomför tillsammans evenemang och andra åtgärder för att dela information och goda modeller till alla anordnare av yrkesutbildning i hela landet. Den nationella koordinatorn är samtidigt koordinator för sitt eget nätverksprojekt. Den som är intresserad av uppdraget som nationell koordinator ska uppge detta på ansökningsblanketten för utvecklingsprojektet.
I detta fall ska man presentera en plan och ansöka om finansiering för det nationella koordineringsarbetet på den särskilda ansökningsblanketten.
Publikationer som stöd för planering av projektets utvecklingsarbete
- DELAKTIGHET SKAPAS TILLSAMMANS – Studerandes utveckling till aktiva och kritiska medborgare på andra stadiet (på finska med sammandrag på svenska)
- Jämlikhet, likvärdighet och delaktighet i utbildningen – en översikt över nationella utvärderingar
- Terveet Tilat 2028: Ammatillisen koulutuksen asuntoloiden nykytilaselvitys
- Amisbarometri 2022
- Malleista oppilaitoksen toimintamalleiksi
- Utvärdering av metoder som förebygger mobbning och ökar välbefinnande och arbetsro (Se även sammandraget på finska)
- Handbok för hållbar framtid
- Agenda2030 och de globala målen för hållbar utveckling
- Särskilt stöd som resurs – Utvärdering av det särskilda stödet inom yrkesutbildningen (på finska med sammandrag på svenska)
- Hyvinvointijohtaminen ammatillisissa oppilaitoksissa