Enkäten Hälsa i skolan 2025: Den gemenskap som byggs upp i skolor och läroanstalter stöder välbefinnandet och förebygger mobbning

Av de aktuella resultaten för THL:s enkät Hälsa i skolan framgår att nästan var tionde elev i den grundläggande utbildningen utsätts för mobbning varje vecka. Situationen har förblivit oförändrad jämfört med för två år sedan. Enkäten Hälsa i skolan genomfördes senast 2023. Inom utbildningen på andra stadiet förekommer betydligt mindre mobbning än inom den grundläggande utbildningen. Den upplevda ensamheten bland elever och studerande har dock minskat något jämfört med situationen för två år sedan.  

Enligt enkäten har det skett en positiv utveckling i relationerna mellan elever och lärare: eleverna upplever oftare än tidigare att lärarna är intresserade av hur de mår. Till exempel upplevde 61 procent av eleverna i årskurserna 8 och 9 att lärarna är intresserade av hur de mår och 73 procent att lärarna uppmuntrar eleverna att berätta sin åsikt under lektionerna. 

Ändå är det bara ungefär hälften av eleverna som upplever att de kan prata med läraren om sådant som tynger sinnet. Hälften av eleverna i årskurs 8 och 9 upplever att stämningen i klassen är god, medan andelen är ungefär 70 procent bland de studerande på andra stadiet. Enligt enkäten upplever dock allt fler elever och studerande att arbetsron i klassen är god. 

– Varje barn och ung person har rätt till en trygg studiemiljö. Att stärka samhörigheten ökar skolengagemanget, trivseln och trygghetskänslan samt stärker upplevelsen av att höra till en grupp, säger undervisningsrådet Tanja Väänänen.

–  Relationen mellan läraren och eleven eller den studerande är viktigt med tanke på lärandet, välbefinnandet och stämningen i klassen. Enligt enkäten anser även eleverna att relationen till läraren är viktig, tillägger undervisningsrådet Christine Söderek.

En trygg och accepterande atmosfär stöds och skapas genom att var och en kan vara sig själv. Bland de positiva resultaten av enkäten är att allt fler elever, särskilt pojkar, upplever att detta förverkligas: 82 procent av pojkarna och 75 procent av flickorna i årskurs 8 och 9 och största delen av de studerande på andra stadiet (över 90 procent). Av flickorna i årskurs 8 och 9 känner 82 procent och av pojkarna 91 procent sig ofta eller alltid trygga i skolan. På andra stadiet upplever över 90 procent att de alltid eller ofta känner sig trygga.

Eleverna vill att läraren lyssnar och diskuterar

Utbildningsstyrelsen stöder utbildningsanordnarna i deras arbete för att främja elevernas och de studerandes välbefinnande, även när det gäller arbetet för att förebygga mobbning. För närvarande finansierar Utbildningsstyrelsen 37 projekt inom den grundläggande utbildningen i syfte att förebygga och ingripa i mobbning och våld. Totalt 146 utbildningsanordnare medverkar i projekten. 

– Eleverna önskar att lärarna ska vara rättvisa och pålitliga vuxna som vågar ingripa snabbt och effektivt i mobbning. Det här framgår av diskussioner som de anställda inom projekten har fört med eleverna. Eleverna önskar att lärarna direkt frågar eleverna hur de mår – och att de även hinner lyssna. Eleverna anser att det är viktigt att mobbning och gemensamma regler diskuteras i klassen. Dessutom efterfrågar många en anonym kanal där man kan anmäla mobbning, konstaterar undervisningsrådet Christine Söderek.

Inom projekten utvecklar skolorna elevernas delaktighet, gemenskapen i skolan, de yrkesverksammas sektorsövergripande samarbete samt verksamhetsmodeller för att förebygga och ingripa i mobbning. Målet är att hitta goda tillvägagångssätt som även andra kan lära sig av. 

– Formerna av mobbning har blivit mer mångfacetterade, eftersom till exempel en del av mobbningen numera sker på nätet. Därför behövs också nya verksamhetssätt, och de befintliga verksamhetssätten måste utvecklas och förankras som en del av den dagliga verksamheten, konstaterar undervisningsrådet Tanja Väänänen.

Utbildningsstyrelsen erbjuder läsåren 2025–2027 en avgiftsfri fortbildningshelhet för att stärka personalens kompetens. Fortbildningen är öppen för alla. Webbinarierna fokuserar på förebyggande av mobbning, diskriminering, trakasserier och våld samt på att skapa en trygg verksamhetskultur. 

Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor

Barn och unga behöver vuxnas stöd för ett helhetsbetonat välbefinnande som omfattar såväl sömn, hälsosamma matvanor, meningsfull fritid, motion som social samvaro. Enligt resultaten av den aktuella enkäten är det få ungdomar som följer alla hälsosamma levnadsvanor. 

Det finns starka forskningsrön om fördelarna med att röra på sig under skoldagen, och man kan också öka trivseln i skolan genom fysisk aktivitet. Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska man med stöd av lagen främja en fysiskt aktiv livsstil för barn och unga från och med den 1 augusti 2026. Vid Utbildningsstyrelsen uppdaterar vi grunderna för förskoleundervisningens läroplan och läroplanen för den grundläggande utbildningen när det gäller främjande av en fysiskt aktiv livsstil under slutet av 2025. 

De studerandes välbefinnande styr all verksamhet även inom utbildningen på andra stadiet. Utbildningsstyrelsen publicerar till exempel i slutet av 2025 en webbplats för yrkesutbildningen med tips på hur fysisk aktivitet kan främjas som en del av vardagen vid läroanstalterna.  

Enligt enkäten har barns och ungas alkoholkonsumtion och rökning minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt bland elever i årskurs 8 och 9 samt bland studerande på andra stadiet, både bland flickor och pojkar. Syftet med ändringen av tobakslagen är att ingripa i denna utveckling. Personer under 18 år får inte inneha tobakssurrogat, till exempel nikotinpåsar, energisnus eller nikotinfria e-cigaretter. Rökplatser får inte heller ordnas på skolans eller läroanstaltens område.

Mobbning mindre vanligt i svenskspråkiga än finskspråkiga skolor  

I resultattjänsten för enkäten är det numera möjligt att granska resultaten från och med 2019 även enligt undervisningsspråk. Det finns skillnader i resultaten för de svenskspråkiga och finskspråkiga skolornas och läroanstalternas del. 

– Mobbning är till exempel inte lika vanligt i svenskspråkiga skolor som i finskspråkiga. Totalt 27 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 i de svenskspråkiga skolorna och 28 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 har blivit mobbade eller deltagit i mobbning under läsåret. I de finskspråkiga skolorna är motsvarande andel 43 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 och 33 procent av eleverna i årskurs 8 och 9. Dessutom upplevde elever i årskurs 4 och 5 i de svenskspråkiga skolorna oftare än jämnåriga i de finskspråkiga skolorna att de har möjlighet att diskutera sådant som tynger sinnet med en vuxen i skolan, säger undervisningsrådet Christine Söderek.

Samtidigt är det mindre vanligt att avstå från rusmedel i svenskspråkiga skolor och läroanstalter än i finskspråkiga. Dessutom upplevde elever och studerande i svenskspråkiga skolor och läroanstalter att hälsoundersökningarna mer sällan beaktade deras åsikter än jämnåriga i finskspråkiga skolor och läroanstalter. I de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna upplevde de unga mer sällan än i de finskspråkiga att hälsoundersökningarna behandlade frågor som är viktiga för den unga och att det vid hälsoundersökningen känns tryggt att berätta om saker som berör den unga. 

Den riksomfattande enkäten Hälsa i skolan som genomförs vartannat år besvaras av elever i årskurs 4 och 5 samt årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen samt av första och andra årets studerande i gymnasier och yrkesläroanstalter. Med hjälp av enkäten får man uppföljningsinformation om barns och ungas upplevda hälsa, välbefinnande, levnadsvanor, skolgång och studier. Kommuner, skolor, läroanstalter, beslutsfattare och olika myndigheter, även Utbildningsstyrelsen, utnyttjar informationen för att främja barns och ungas välbefinnande. 

Skolorna och läroanstalterna får sina egna resultat av THL i slutet av september. 
Resultaten av enkäten Hälsa i skolan presenteras närmare under evenemanget Hyvinvointiareeena som arrangeras av Utbildningsstyrelsen och THL 22–23 september. Evenemanget fungerar som en sektorsövergripande mötesplats för yrkesverksamma inom utbildning och välbefinnande och erbjuder perspektiv, idéer och verktyg för hur barns, ungas och gemenskapers hälsa, lärande och välbefinnande kan främjas. 

Mer information:

• Christine Söderek, undervisningsråd
  christine.soderek [at] oph.fi (christine[dot]soderek[at]oph[dot]fi)
• Tanja Väänänen, undervisningsråd (frågor på finska)
  tanja.vaananen [at] oph.fi (tanja[dot]vaananen[at]oph[dot]fi)
• Allmänna frågor om Hälsa i skolan-enkäten (THL):
  tfn 029 524 6082 
  kouluterveyskysely(at)thl.fi