På den här sidan har vi sammanställt information om den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik. Modellen beskriver hur många samhälleliga och lokala faktorer bidrar till att inkludering förverkligas i småbarnspedagogiken ur varje barns synvinkel. Modellen kan också användas för att granska inkluderingen i förskoleundervisning.

Se bilden ekosystemisk modell för inkluderande småbarnspedagogik

Den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik baserar sig på en analys av inkluderingens många dimensioner som gjorts i ett internationellt utvecklingsprojekt och på de inkluderande principer för ordnandet av småbarnspedagogik samt utveckling av verksamhetskulturen och verksamhetssätten som anges i grunderna för planen för småbarnspedagogik.

På den här sidan berättar vi först vilka faktorer som har styrt uppdateringen av modellen åren 2023–2024, och därefter går vi cirkel för cirkel igenom de perspektiv som ingår i modellen. Modellens syfte är att strukturera och å andra sidan även att uppmuntra till diskussion kring inkluderingens olika dimensioner och mål.

För varje avsnitt finns en bild som man hittar via länken i början av avsnittet. De begrepp som finns i bilden av den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik är markerade med fet stil.

Utvecklingsprojektet Inclusive Early Childhood Education (IECE) genomfördes åren 2015–2017 under ledning av European Agency for Special Needs and Inclusive Education. Det gemensamma europeiska målet var att utveckla småbarnspedagogiken till att bli genuint inkluderande, alltså lämpa sig för alla. Utvecklingsprojektets mål var att identifiera och analysera de viktigaste egenskaperna hos en inkluderande småbarnspedagogik som är gemensam för alla barn och sammanställa dem till stöd för den nationella utvecklingen. Som avslutning på utvecklingsprojektet IECE publicerades publikationen Inclusive early childhood education: new insights and tools år 2017, och i denna publikation ingick den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogiken som grund för planering, genomförande och utvärdering av en inkluderande småbarnspedagogik.

Den europeiska ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik, som publicerades 2017, strukturerade inkluderingens många dimensioner i enlighet med det ekosystemiska tänkandet. Undervisningsrådet Arja-Sisko Holappa från Utbildningsstyrelsen och Riitta Viitala, universitetslektor i specialpedagogik vid Jyväskylä universitet, ansvarade för översättningen av modellen till finska. Riitta Viitala skrev en artikel om den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik i boken Varhaiserityiskasvatus, som publicerades för första gången 2018.

Den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik konkretiserar inkluderingens många dimensioner. När vi går från den yttersta cirkeln mot mitten kommer vi allt närmare inkluderingens betydelse för barnet. Modellen hjälper oss att se hur många faktorer i samhället och på lokal nivå måste fungera för att barnet ska få det stöd hen behöver i gruppen. För att ett barn som behöver stöd ska kunna vara delaktigt socialt och i övrigt samt utvecklas och lära sig behövs ett målmedvetet samarbete mellan många aktörer och ett engagemang för inkluderande värderingar. Engagemang är centralt i en inkluderande småbarnspedagogik. Det behövs i det samhälleliga beslutsfattandet, i det sektorsövergripande samarbetet och framför allt i arbetsgemenskapen.

Enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018), som trädde i kraft 2022, är ett mål för småbarnspedagogiken att stödja barnets förutsättningar för lärande samt främja livslångt lärande och utbildningsmässig jämlikhet i enlighet med inkluderande principer. I samband med lagstiftningsreformen förnyades också grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Grunderna för planen för småbarnspedagogik har utarbetats i enlighet med inkluderande principer, och dessa principer tas upp särskilt i avsnitten om värdegrunden, verksamhetskulturen och stödet för barnet.

Utbildningsstyrelsen har förnyat bilden av den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik, så att den tydligare än tidigare lyfter fram hur grunderna för planen för småbarnspedagogik styr utvecklingen och genomförandet av en inkluderande småbarnspedagogik på såväl nationell som lokal nivå och vid verksamhetsställena och i barngrupperna. I förnyelsen av modellen har man använt många aktuella undersökningar, utredningar och vetenskapliga artiklar, som tillsammans har gett en helhetsbild av de faktorer som anknyter till inkludering som finns inskrivna i grunderna för planen för småbarnspedagogik. De källor som har använts för den här texten finns i slutet av sidan.

Tillbaka upp

År 2022 gjordes ändringar i både lagen om småbarnspedagogik och grunderna för planen för småbarnspedagogik i fråga om bland annat inkludering. Den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik har uppdaterats åren 2023–2024 för att i fråga om begrepp och struktur bättre motsvara innehållet i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Målet med modellen är att strukturera hur grunderna för planen för småbarnspedagogik styr den inkluderande småbarnspedagogiken.

Grunderna för planen för småbarnspedagogik har utarbetats i enlighet med inkluderande principer, vilket innebär att inkluderingen tas upp i läroplanens olika avsnitt. Exempelvis de avsnitt som gäller värdegrunden, verksamhetskulturen och stödet för barnet innehåller många hänvisningar till inkludering och inkluderande principer. Genom denna lösning försöker man säkerställa att de inkluderande principerna genomgående beaktas när man fastställer principerna för målen för olika ämnesområden och den pedagogiska planeringen. På så sätt skapar man en grund för att alla dimensioner av inkludering kan förverkligas i enlighet med barnets bästa och i barnets upplevelse. Detta förutsätter att man agerar i enlighet med de inkluderande principerna på såväl lokal som nationell nivå. 

Känner sig barnet som en del av gruppen?

Känner barnet att hen kan uttrycka sina tankar och påverka gruppens verksamhet?

Upplever barnet glädje i lärandet?

I synnerhet skapandet och utvecklingen av en verksamhetskultur har lyfts fram mer i den uppdaterade modellen. Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken ska utvecklas i enlighet med de inkluderande principerna, och det är viktigt att vara medveten om att inkludering hör till den pedagogiska verksamheten som helhet. Inkluderingen är knuten till tid och plats. En inkluderande verksamhetskultur utvecklas i en lärande gemenskap tillsammans med barnen, personalen och vårdnadshavarna. En inkluderande verksamhetskultur främjar barnens delaktighet och lärande och tillgodoser alla barns olika behov. Varje barn har rätt att tillhöra en grupp, delta i den gemensamma verksamheten samt växa till sin fulla potential med hjälp av sina styrkor och positiva upplevelser av lärande tillsammans med andra barn.

Högklassig pedagogisk och specialpedagogisk kompetens och verksamhet, omsorg om barnens välbefinnande samt personalens engagemang för inkluderande principer är förutsättningar för en inkluderande småbarnspedagogik. För att en inkluderande verksamhetskultur ska bli verklighet krävs att man leder och utvecklar inkluderingen samt utvärderar förverkligandet. För att dessa förutsättningar ska bli verklighet måste alla aktörer, såväl på nationell nivå som på lokal nivå och vid verksamhetsställena, engagera sig för att främja inkludering. När alla aktörer vet vad de själva primärt ansvarar för och vad de kan påverka, kan man med större säkerhet uppnå målet att varje barn i småbarnspedagogiken ska kunna agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och en medlem av gemenskapen.

Tillbaka upp

I grunderna för planen för småbarnspedagogik konstateras att inkludering är ett omfattande begrepp som gäller alla barn och som ska ses som en princip, en värdering och ett sätt att tänka som berör den dagliga verksamheten i småbarnspedagogiken. Inkludering handlar om värdebaserad utveckling, som Finland har förbundit sig till genom internationella avtal. Det är fråga om ett helhetsmässigt förhållningssätt som kräver engagemang för värderingarna i samhället och småbarnspedagogiken. Vid verksamhetsställen för småbarnspedagogik innebär detta att de pedagogiska lösningarna och verksamhetskulturen utvärderas och utvecklas på ett systematiskt och målmedvetet sätt.

I den yttersta cirkeln för inkluderande småbarnspedagogik beskrivs de värderingar och principer som fastställts i lagstiftningen och i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Dessa värderingar och principer har ett nära samband med förverkligandet och utvecklingen av inkludering i den finländska småbarnspedagogiken. Det är viktigt att identifiera hurdan värdegrund och hurdana principer som styr förverkligandet och utvecklingen av inkluderingen. Strukturen i den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik utgår därför från denna grund. Den definierar vad som ska beaktas på nationell och lokal nivå vid verksamhetsställena.

De allmänna principerna för värdegrunden i grunderna för planen för småbarnspedagogik är att barnets bästa kommer i första hand, barnets rätt att må bra och få omvårdnad och skydd, att barnets åsikter ska beaktas samt krav på jämlikhet och likabehandling, inkluderande principer och förbud mot diskriminering av barn. Denna värdegrund baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter, lagen om småbarnspedagogik samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Enligt lagen om småbarnspedagogik ska man i första hand se till barnets bästa vid planering, anordnande och tillhandahållande av samt beslutsfattande om småbarnspedagogik. Att barnets bästa kommer i första hand kan ses som en allmän princip för ordnandet av verksamheten och för tolkningen av lagen.

Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Grunderna för planen för småbarnspedagogik lyfter fram barnets rättigheter, som ska beaktas i småbarnspedagogiken. Härnäst lyfter vi fram några värderingar som hör till den inkluderande värdegrunden. Varje barn har rätt till god undervisning, omsorg och uppmuntrande respons i småbarnspedagogiken. Varje barn har också rätt att få få tillräckligt stöd och i rätt tid i småbarnspedagogiken. Varje barn har dessutom rätt att uttrycka sig själv och sina åsikter och tankar i småbarnspedagogiken, samt bli förstådd utgående från sina egna förutsättningar att kommunicera och uttrycka sig. Exempelvis när man utarbetar barnets plan för småbarnspedagogik ska man utreda och ta hänsyn till barnets åsikter och önskemål.

Att alla inkluderas syftar främst på systemet för småbarnspedagogik: alla barn ska ha tillgång till de gemensamma tjänsterna för småbarnspedagogik. Barnets subjektiva rätt till småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik gör detta möjligt. I grunderna för planen för småbarnspedagogik konstateras också att alla barn, oberoende av till exempel behov av stöd, funktionsnedsättning eller kulturell bakgrund, har rätt att delta i småbarnspedagogiken. Vid sidan av granskningen av servicesystemet har all inkludering också ett nära samband med att barnen inkluderas i gruppen och gemenskapen och själva upplever att de får vara med.

Tillgänglighet kan ses ur olika perspektiv. Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik omfattar stödet för barnet bland annat växelverkan och kommunikation på ett sätt som är sensitivt och tillgängligt. Till principen om tillgänglighet hör också tanken om närtjänster för alla barn, där de kan lära känna andra barn som bor i närheten. Under de kommande åren måste man fästa särskild uppmärksamhet vid tillgängligheten med tanke på att boendet i många kommuner koncentreras och antalet barn minskar.

Hinderfrihet beaktas i småbarnspedagogiken. Bland annat utrymmena inom- och utomhus, möblerna, belysningen och akustiken tas i beaktande när man skapar och utvecklar lärmiljöer. Hinderfrihet innebär också att barnet får vara delaktigt i gruppens verksamhet. Till hinderfriheten hör också de hjälpmedel som barnet behöver för sin verksamhet och kommunikation, såsom digitala applikationer.

Efter den mer allmänna värdegrunden går vi igenom de inkluderande principer som är inskrivna i grunderna för planen för småbarnspedagogik. De värdebaserade principer som syns i implementeringen av inkluderingen i praktiken är värdesättning av mångfald, gemenskap, social delaktighet, alla barns lika rättigheter, icke-diskriminering, jämlikhet och likabehandling. När en yrkesperson inom småbarnspedagogiken väljer de metoder och förfaranden som hen ska använda, ska hen se till att de gagnar och stärker dessa inkluderande principer, såsom värdesättning av mångfald.

I en inkluderande småbarnspedagogik är mångfald en rikedom, som man värnar om och gläder sig åt. Alla slags olikheter bland barnen accepteras, välkomnas och respekteras. Värdesättning av mångfald innebär inte att man skiljer barnen åt utifrån någon egenskap, utan tanken är att man fokuserar på att eliminera sådana faktorer i miljön som orsakar olikheter i negativ bemärkelse. När man genom planering av den fysiska miljön och pedagogiken strävar efter att få bort sådan praxis som skapar olikheter, kan det leda till att barnen ser det som förenar dem mer än det som skiljer dem åt. Ett negativt narrativ kring olikheter kan också förändras genom att man i barngruppen lyfter fram varje barns styrkor och genomför de stödformer som behövs som en del av den pedagogiska verksamheten för hela gruppen.

I en inkluderande miljö kan barnet skapa vänskapsrelationer med olika barn och vuxna. En småbarnspedagogik som passar alla och stödformer som kan genomföras i grupp stärker känslan av gemenskap. Bland annat varierande smågrupper som bildas på olika sätt samt gemensam verksamhet där man mångsidigt övar på olika färdigheter, såsom sociala färdigheter, stöder känslan av gemenskap. Att öva på dessa färdigheter blir något gemensamt för gruppen.

Social delaktighet är en central princip i inkluderingen. Att känna att man är medlem i en grupp och att känna sig accepterad är viktiga erfarenheter för ett barn. Social delaktighet har en viktig betydelse för barnens socioemotionella välbefinnande och för all utveckling. För att vänskapsrelationer ska kunna uppstå är det viktigt att barnet får uppskattning och kan delta i leken. Det är viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken lägger märke till om ett barn bara är fysiskt närvarande men inte får vara jämlikt delaktig exempelvis i de sociala relationerna mellan barnen. När man planerar stödformer är det också viktigt att vara medveten om att stöd från kamrater har en positiv inverkan på barnets känsla av delaktighet i gruppen, medan stöd som till stor del ges individuellt kan minska barnets interaktion med andra.

Vi nämnde tidigare att grunderna för planen för småbarnspedagogik lyfter fram de rättigheter som fastställs i FN:s konvention om barnets rättigheter. En av dessa rättigheter gäller just gemenskap och delaktighet i en grupp, som nämndes ovan. Utöver dessa ska varje barn i småbarnspedagogiken ha rätt att leka, lära sig genom lek och glädjas över det hen lärt sig samt skapa sig en uppfattning om sig själv, sin identitet och världen i enlighet med sina egna utgångspunkter. Barnet har också rätt att få mångsidig information, hantera känslor och konflikter samt prova på och lära sig nya saker.

Icke-diskriminering, jämlikhet och likabehandling är principer som baserar sig på bland annat Finlands grundlag och diskrimineringslagen samt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är viktigt att man i alla lösningar som berör småbarnspedagogiken försöker se till att barnen behandlas jämställt och jämlikt, och att inget barn tvingas känna sig utesluten av andra barn eller personalen inom småbarnspedagogiken.

Utöver de värderingar och principer som tas upp i den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik brukar exempelvis samhörighet ofta kopplas till inkludering. Det är naturligt att känna samhörighet med personer som är lika en själv, tycker om samma saker, talar samma språk och värdesätter samma saker. Inkludering handlar dock om att olika slags människor interagerar så att de kan känna samhörighet.

Inkluderande värderingar och principer som styr inkludering genomsyrar verksamheten bland alla som arbetar inom småbarnspedagogik. De förpliktar alla att agera i enlighet med de värderingar och principer som såväl internationella avtal som lagstiftning och läroplaner fastställer. Engagemang för värderingarna och principerna måste finnas såväl i arbetet på nationell nivå som i verksamheten hos de lokala anordnarna av småbarnspedagogik och i arbetet i barngrupperna. Diskussionen kring inkludering får inte begränsa sig till platsen för småbarnspedagogik eller gruppens strukturer, utan den ska ses som helhetsmässiga principer som styr verksamheten och som en rättighet för barnet att få tillgång till gemensamma tjänster och undervisning. Man ska diskutera den inkluderande värdegrunden och principerna, och i synnerhet koppla denna värdebaserade diskussion till de rutiner som man följer. På så sätt skapar man en grund för utvärderingen av hur de inkluderande principerna förverkligas.

Hur syns de inkluderande principerna i ditt arbete?

Tillbaka upp

I modellens näst yttersta cirkeln går vi igenom de faktorer som på nationell nivå styr inkluderingen, utvecklingen och det nationella verkställandet av inkluderande principer.

Lagen om småbarnspedagogik och annan lagstiftning som styr småbarnspedagogiken, såsom diskrimineringslagen, skapar en ram för hur inkluderingen ska styras, utvecklas och verkställas på nationell nivå. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en nationell föreskrift som Utbildningsstyrelsen har utfärdat på basis av lagen om småbarnspedagogik och annan lagstiftning, enligt vilken de lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik utarbetas och småbarnspedagogiken genomförs.

Den finska staten har förbundit sig till många internationella avtal och rekommendationer om fostran och utbildning, vars mål är att främja inkluderande principer och en inkluderande pedagogik. Hit hör bland annat Unescos Salamancadeklaration, FN:s konvention om barnets rättigheter samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Barnkonventionen innehåller fyra centrala grundprinciper, som är rätt till utveckling, icke-diskriminering, delaktighet och att barnets bästa ska komma i första hand. I de allmänna principerna för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar syns bland ovan nämnda inkluderande värderingar och principer bland annat likabehandling, icke-diskriminering, delaktighet, tillgänglighet och jämlikhet.

Syftet med utvärderingen av den pedagogiska verksamheten enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik är att utveckla småbarnspedagogiken samt förbättra barnens förutsättningar för att utvecklas och lära sig. Uppföljning av genomförandet av den lokala planen för småbarnspedagogik och barnets plan för småbarnspedagogik, regelbunden utvärdering och utveckling är en del av denna uppgift. Verksamheten inom småbarnspedagogiken utvärderas och utvecklas på nationell nivå samt ur ett anordnar-, enhets- och individperspektiv. Eftersom de inkluderande principerna genomsyrar de olika kapitlen i grunderna för planen för småbarnspedagogik, ska man även i utvärderingen granska förverkligandet av de inkluderande principerna oberoende av vilket tema som utvärderas. Därför har inte heller det nationella systemet för kvalitetsutvärdering Valssi något separat utvärderingsverktyg för inkludering, utan de inkluderande principerna ingår i flera utvärderingsverktyg. På nationell nivå övervakas småbarnspedagogikens kvalitet och genomförandet av den av regionförvaltningsverken och Valvira. Kommunerna och samkommunerna har en skyldighet att övervaka den småbarnspedagogik de anordnar och som privata serviceproducenter producerar exempelvis i fråga om huruvida skyldigheterna enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik uppfylls.

Till samhällets engagemang för inkluderande småbarnspedagogik hör även tillräcklig resursering och finansiering, eftersom dessa har betydelse för den inkluderande småbarnspedagogikens kvalitet. Om man utvecklar småbarnspedagogikens strukturer i enlighet med de inkluderande principerna exempelvis när det gäller bildandet av grupper och personalstrukturen, ska kostnadsinbesparingar inte vara det mål man utgår från. Brist på ekonomiska resurser kan bidra till motstånd mot inkluderande småbarnspedagogik.

För att inkludering ska kunna förverkligas måste kompetens för inkludering ingå i grundutbildningen och fortbildningen för personalen inom småbarnspedagogiken. Det är viktigt att komma ihåg att personal i detta sammanhang inte bara syftar på den fostrande och undervisande personalen, utan även på anställda som arbetar med planering och utveckling samt ledarskap. För att alla som arbetar inom småbarnspedagogik ska ha möjlighet att bidra till inkludering måste vi ha tillräcklig kunskap om principerna och målen för inkluderingen. Utöver kunskap om inkluderande värderingar och principer kan förverkligandet av inkludering främjas av bland annat kunskap om barnets utveckling, god pedagogik, grupprocesser, familjeorienterad praxis och lagstiftning. Kunnande som fås genom utbildning ökar förtroendet för tillvägagångssätten, medan okunskap ökar misstron mot att inkluderande småbarnspedagogik kan lyckas.

Kravet på inkludering av alla barn förutsätter av anordnandet av tjänster samt handledningen och rådgivningen att ingen utesluts från utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning, stödbehov eller andra skäl. Man försöker säkerställa att så sker exempelvis genom den skyldighet att ordna stöd som finns inskriven i lagen om småbarnspedagogik. Om ett barn exempelvis behöver tolkningstjänster, assistanstjänster eller hjälpmedel för att kunna delta i småbarnspedagogiken, ska anordnaren av småbarnspedagogik ordna dessa i enlighet med barnets behov. Det är viktigt att se till att personalen känner till principerna för att använda tjänsterna och kan använda hjälpmedlen.

I utvecklingen av utbildningssystemet har man beaktat, och ska även framöver beakta, att det ska möjliggöra flexibla lösningar i enlighet med barnets bästa.

Såväl forskning om inkludering som forskning om småbarnspedagogiken och hela utbildningssystemet har en central roll i utvecklingen av inkluderingen. Forskningsrön om inkludering har beaktats både när lagstiftningen har förnyats och när grunderna för planen för småbarnspedagogik har utvecklats. Även i förnyelsen av den här ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik har man sökt stöd i forskningen bland annat för att definiera begrepp och identifiera betydelser. Och det är med stöd av forskning som såväl lagstiftningen som läroplansgrunderna och denna ekosystemiska modell kommer att förnyas även i framtiden.

Som vi märker när det gäller de två cirklar som beskrivits hittills kan såväl inkluderingens värdegrund som de faktorer på nationell nivå som kan bidra till en inkluderande småbarnspedagogik ses ur många olika perspektiv. På nationell nivå fördelas ansvaret för att utveckla och verkställa inkludering bland annat mellan regeringen och riksdagen, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, tillsynsmyndigheterna, Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU, läroanstalter som utbildar personal samt aktörer som ansvarar för att ordna tjänster. Det nationella ansvaret är således kopplat till ansvaret på lokal nivå, såsom kommunala beslutsfattare och de ansvariga för servicestyrningen inom småbarnspedagogiken.

Verksamhetskulturen har en central betydelse för förverkligandet av småbarnspedagogiken och uppnåendet av målen. I de följande cirklarna går vi igenom förverkligandet och utvecklingen av inkludering på lokal nivå, såväl ur den lokala aktörens, såsom kommunens eller den privata serviceproducentens, perspektiv som med tanke på det arbete som utförs på verksamhetsstället och i barngruppen.

Tillbaka upp

I den tredje cirkeln går vi igenom hur en inkluderande verksamhetskultur skapas på lokal nivå. Hur styr den lokala planen för småbarnspedagogik den inkluderande småbarnspedagogikens strukturer, processer, praxis och ansvar?

En verksamhetskultur är ett historiskt och kulturellt format handlingsmönster som utvecklas genom socialt samspel. Verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken är en helhet som omfattar bland annat

  • värderingar och principer
  • tolkning av de normer och mål som styr arbetet
  • lärmiljöer och arbetssätt
  • olika former av samarbete
  • kommunikationen och atmosfären
  • personalens kompetens, professionalism och utvecklingsinriktat arbetssätt
  • ledningsstrukturer och -praxis
  • organisering, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten.

Det är bra att vara medveten om att verksamhetskulturen formas av medvetna och omedvetna, och ibland även oavsiktliga, faktorer. Alla medlemmar i en gemenskap påverkar verksamhetskulturen och verksamhetskulturen påverkar i sin tur alla medlemmar, oberoende av om de är medvetna om det eller inte.Värdesamtal i gemenskapen och en överenskommelse om principerna för verksamheten skapar en grund för en gemensam syn och målinriktad verksamhet.

Utgångspunkten för utvecklingen av verksamhetskulturen är en inkluderande småbarnspedagogik, där varje barn kan agera, utvecklas och lära sig som en unik individ och en medlem i gemenskapen. Anordnaren av småbarnspedagogik och de personer som leder småbarnspedagogiken ska skapa förutsättningar för att utveckla och utvärdera verksamhetskulturen inom de olika verksamhetsformerna och enheterna inom småbarnspedagogiken. 

Vilka saker bör man särskilt uppmärksamma för att inkluderande småbarnspedagogik ska kunna genomföras och utvecklas processmässigt?

Ledning av inkluderande småbarnspedagogik handlar uttryckligen om att verkställa inkluderande värderingar. Ledarskapet påverkar i hög grad verksamhetskulturen och dess utveckling och kvalitet. Utgångspunkten för ledarskapet inom småbarnspedagogiken är att främja varje barns välbefinnande och lärande. Pedagogiskt ledarskap är en förutsättning för att utveckla verksamhetskulturen och principerna för inkludering. Det pedagogiska ledarskapet innebär att leda, utvärdera och utveckla småbarnspedagogiken på ett målinriktat och systematiskt sätt. Pedagogiskt ledarskap inkluderar alla de strukturer och rutiner genom vilka man skapar förutsättningar för goda arbetsförhållanden för personalen, förutsättningar för personalen att utveckla och utnyttja sin yrkeskompetens och sin utbildning och att genomföra pedagogisk verksamhet. 

Att ledaren har en positiv inställning till inkludering är viktigt för verkställandet av inkluderingen, och en ledningskultur som siktar på att leda människor har visat sig ha ett samband med en positiv syn på inkludering. Det är viktigt att skapa en strategisk riktning, som stöder utvecklingen av rutiner enligt de inkluderande principerna. På organisationsnivån ansvarar cheferna, föreståndarna och ledningsgrupperna för att upprätthålla en kollegial interaktiv verksamhetskultur som stöder både personalen och barnen.

Man bör trygga möjligheterna att stärka kompetensen gällande inkludering på såväl nationell som lokal nivå. På lokal nivå ska man med hjälp av introduktion och mentorskap samt genom att dela med sig av kompetens inom arbetsgemenskapen se till att alla anställda har tillgång till kunnande om inkluderande småbarnspedagogik. Man kan stärka kunnandet om inkludering exempelvis genom gemensam planering, verksamhet och utvärdering. Mångprofessionellt arbete och olika flexibla rutiner för differentiering gör det möjligt att främja varje barns lärande, fostran och delaktighet jämlikt, så att varje barn kan delta i småbarnspedagogiken utifrån sina egna utgångspunkter.

Mångprofessionellt och sektorsövergripande samarbete inom småbarnspedagogiken styrs av principen om att barnets bästa kommer först. Engagemang för inkluderande småbarnspedagogik i barnets näromgivning återspeglas bland annat i samarbetet: hur barnens vårdnadshavare är delaktiga, hur sektorsövergripande samarbete sker och hur barnet övergår från exempelvis en grupp till en annan eller från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen. Utvecklingen av övergångar bör granskas exempelvis med tanke på hur man möjliggör en sammanhängande dag ur barnets perspektiv. Sektorsövergripande samarbete är i bästa fall en hörnsten för inkluderande småbarnspedagogik. Verksamhetsrutinerna planeras i samarbete med speciallärare inom småbarnspedagogiken eller med exempelvis ergo- eller talterapeuter, och man ger dem möjlighet att arbeta i gruppen tillsammans med den ordinarie personalen.

Inkludering omfattar hela verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken. Inkludering är en process som utvecklas hela tiden och ett mål som siktar mot fullständig delaktighet för varje barn. Inkluderande småbarnspedagogik genomförs inte bara för barn som av någon orsak behöver mer stöd, utan den kan stödja och stärka varje barns lärande och utveckling.

Mer information om att leda verksamhetskulturen inom inkluderande småbarnspedagogik

I en inspelning av ett webbinarium som publicerats av Utbildningsstyrelsen behandlas ledning av inkludering i allmänhet samt ledning av en inkluderande verksamhetskultur mer specifikt.
Tillbaka upp

Förutsättningar för en inkluderande pedagogik inom småbarnspedagogiken är en högklassig pedagogisk och specialpedagogisk kompetens och verksamhet, omsorg för barnens välbefinnande och att personalen förbinder sig till de inkluderande principerna. En förutsättning är också att miljön anpassas för att passa barnen samt samarbete med föräldrarna och med yrkespersoner inom olika områden. Man ska systematiskt leda inkluderingen och utvärdera hur den förverkligas. I den fjärde cirkeln går vi igenom ur vilka perspektiv verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken kan utvecklas med hjälp av de utvecklingsprinciper som tas upp i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Vilka faktorer hjälper oss att utveckla verksamhetsställets och barngruppens verksamhetskultur och rutiner i enlighet med de inkluderande principerna?

Den lokala planen för småbarnspedagogik blir verklighet genom planering, genomförande och utvärdering av gruppens pedagogiska verksamhet. Därför är det viktigt att vara medveten om vad som styr gruppens pedagogiska verksamhet och vad man ska tänka på när man ställer upp mål för verksamheten. Och å andra sidan är det också viktigt att utvärdera om det finns faktorer som man inte är medveten om, och som inte överensstämmer med den lokala planen för småbarnspedagogik, som påverkar uppställandet av målen.

Hur beaktas de inkluderande principerna i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten?

Verksamhetskulturen förändras hela tiden och den ska utvärderas och utvecklas så att den stöder förverkligandet av målen för småbarnspedagogiken. En förutsättning för att värdegrunden och synen på lärande ska förverkligas är att alla förbinder sig till gemensamma mål. För att utveckla verksamhetskulturen är det viktigt att fundera över verksamhetskulturens inverkan samt identifiera icke-önskvärda drag och korrigera dem. En grundläggande förutsättning för kontinuerlig utveckling av verksamhetskulturen är att personalen förstår vilka värderingar, kunskaper och föreställningar som påverkar deras arbete och kan analysera dem. En förtroendeskapande dialog som präglas av delaktighet och respekt för varandra är viktig i utvecklingsarbetet. Då man planerar, anordnar och utvecklar småbarnspedagogik ska man i första hand se till barnets bästa. I fråga om ett enskilt barn, en barngrupp och barn i allmänhet ska barnets bästa beaktas separat i varje fall och situation.

Genom att skapa strukturer för professionella diskussioner främjar ledaren en verksamhetskultur som kännetecknas av delaktighet. Ledaren ska också engagera arbetsgemenskapen i att regelbundet utveckla och förnya den gemensamma verksamhetskulturen. Ledaren ska stödja gemenskapen så, att den utvecklas till en lärande gemenskap där var och en utvecklar och delar med sig av sin kompetens. Målet är att den gemensamma verksamhetsidén och målen för verksamheten syns i det praktiska arbetet. Ledaren ska ansvara för att de gemensamma arbetssätten synliggörs och för att de regelbundet observeras och utvärderas. Barnen och vårdnadshavarna ska vara med och utveckla och utvärdera verksamhetskulturen.

Riktlinjer för att utveckla verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken har i grunderna för planen för småbarnspedagogik sammanställts till fem helheter, och härnäst ska vi för var och en av dem gå igenom några perspektiv som är centrala för en inkluderande verksamhet.

Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil återspeglas i utvecklingen av verksamhetskulturen bland annat så att gemenskapen ska ha möjlighet att arbeta i en miljö som är fri från stress och som främjar koncentration. Man utarbetar en tydlig och förutsägbar struktur för dagen, vilket ökar barnens känsla av trygghet, men man kan också vid behov vara flexibel med dagens struktur om man märker att det främjar barnens välbefinnande, lärande och delaktighet. Eftersom barn lär sig bäst när de mår bra och känner sig trygga, är det viktigt att diskutera inom arbetsgemenskapen hur detta ska göras möjligt.

I småbarnspedagogiken tar man hand om hela gemenskapens fysiska, psykiska och sociala trygghet. Mobbning, våld eller trakasserier tillåts inte i småbarnspedagogiken. Personalen ska känna igen, ingripa i och förebygga mobbning medvetet och systematiskt som en del av utvecklingen av verksamhetskulturen. Avgörande för att förebygga mobbning är att stödja barnens kamratrelationer och hela gemenskapens välbefinnande. Personalen har en central roll i att stödja barnens sociala och emotionella färdigheter, och övar tillsammans med barnen på att känna igen och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Personalen ska också se till att varje barn får tröst när det behövs.

Delaktighet, likabehandling och jämställdhet är inkluderande principer som återspeglas i implementeringen och utvecklingen av inkludering i alla cirklar i den ekosystemiska modellen. Därför är det naturligt att de även granskas när det gäller utvecklingen av verksamhetskulturen.

Barnens förståelse för gemenskap, rättigheter, ansvar och konsekvenserna av val utvecklas genom delaktighet. Sensitivt bemötande av barnen samt positiva upplevelser av att bli sedd och hörd stärker barnens delaktighet. Man värdesätter barnens, personalens och vårdnadshavarnas initiativ, synpunkter och åsikter. Detta kräver en medveten utveckling av verksamhetssätt och strukturer som främjar delaktighet.

Med tanke på utvecklingen av verksamhetskulturen är det viktigt att diskutera attityder till likabehandling och jämställdhet i arbetsgemenskapen. Man bör också fundera på hur attityder till exempelvis språk, etnicitet, åskådning, funktionsnedsättningar, kön och dess mångfald syns i tal, gester, handlingar och rutiner. Personalen ska lägga märke till drag av ojämlikt bemötande bland barnen och vara medveten om att såväl inkludering som uteslutning förekommer bland barn. Personalen inom småbarnspedagogiken ska ingripa i dessa fenomen på ett finkänsligt och konsekvent sätt. Positiv och uppmuntrande kommunikation stöder utvecklingen av barnets identitet och självkänsla.

Lärmiljöerna utvecklas bland annat så att de stärker jämlikheten och jämställdheten mellan könen, eftersom det gör det möjligt att bryta traditionella könsstereotyper exempelvis i barnens val i fråga om lekar.

Planering av jämställdhet och likabehandling i praktiken gör det lättare att utreda verksamhetsställets och barngruppens behov och ställa upp konkreta mål, genom vilka jämlikhet och jämställdhet kan främjas på ett systematiskt sätt.

En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation identifierar och erkänner lekens betydelse för barnets välbefinnande och lärande. Personalen ska identifiera faktorer som begränsar leken och utveckla arbetssätt och lärmiljöer som främjar lek. När man utvecklar lärmiljön är det bra att fundera på hur man ska säkerställa att varje barn kan verka i miljön utan hinder. Exempelvis att göra leksakerna tillgängliga för alla är ett sätt att främja detta. Även de redskap som används i gruppen ska gärna vara tillgängliga för alla – förutom vissa personliga hjälpmedel som barn använder.

I samarbetet uppmuntras alla att vara uppfinningsrika, använda sin fantasi, uttrycka sig och vara kreativa. Man ger utrymme, tid och lekro för barnens initiativ till lek, försök och upplevelser. Man ger också lekande barn och vuxna möjlighet att koncentrera sig på leken.

Till verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken hör personalens interna samarbete och kommunikationen med vårdnadshavarna och närmiljön. Medlemmarna i gemenskapen respekterar varandra och värdesätter samarbetet. Gemenskapen uppmuntrar och vägleder barnen till en god interaktion och till att agera som medlemmar i gruppen. Personalen ska stödja barnen att utveckla kamratrelationer och värna om vänskapsrelationer. I en trygg gemenskap ingriper man i konflikter och lär sig konstruktiva sätt att lösa dem.

Kulturell mångfald och språkmedvetenhet handleder först och främst till att granska hur det mångskiftande kulturarv och nationalspråken värdesätts och används i barngrupperna samt den egna gemenskapens och omgivningens kulturella, språkliga och åskådningsmässiga mångfald. Detta förutsätter att personalen har kännedom om kulturer och åskådningar samt kan se och förstå saker ur många perspektiv och sätta sig in i en annans situation. Man diskuterar konstruktivt olika sätt att tänka och agera, och skapar också nya sätt att arbeta tillsammans.

I en språkmedveten småbarnspedagogik förstår personalen språkets centrala betydelse för barnets utveckling och lärande, för kommunikation och samarbete samt för identitetsskapande och delaktighet i samhället. Att synliggöra flerspråkighet stöder barnets utveckling i en värld av kulturell mångfald. Personalen ska vara medveten om att de är språkliga modeller för barnen, och fästa uppmärksamhet vid sitt eget språkbruk. Personalen ska uppmuntra barnen att använda språk på ett mångsidigt sätt. Barnens språkliga färdigheter ska beaktas och de ska ges tid och möjligheter att uttrycka sig i språkligt varierande situationer.

I en lärande gemenskap uppmuntrar man barnen och personalen att dela med sig av sina tankar och pröva nya tillvägagångssätt. En gemenskap som hela tiden utvärderar och utvecklar sin verksamhet utmanar sig själv och är medveten om och använder sina styrkor. I en lärande gemenskap uppskattas ett respektfullt och hänsynsfullt beteende. Inom gemenskapen ska man uppmuntras till att experimentera, försöka och anstränga sig men det ska även vara tillåtet att göra misstag. Gemensamma aktiviteter och upplevelser av delaktighet stärker gemenskapen. 

Personalen ska uppmuntras till självvärdering och till att dela kunskap och kompetens och samtidigt utvecklas professionellt. Reflektion över gemensamt överenskomna mål och uppgifter, regelbunden utvärdering av det egna arbetet samt respons av vårdnadshavarna och andra samarbetspartner främjar lärandet i gemenskapen. Resultat från utvecklingsarbete, utvärderingar och forskning bidrar till att främja lärande.

För att stödja utvecklingen bör man reflektera över vilka verktyg för utvärdering som stöder utvecklingen av verksamhetskulturen och rutinerna. Med hjälp av systemet Valssi för kvalitetsutvärdering av småbarnspedagogiken kan man ta i bruk utvärderingsverktyg som baserar sig på planen för småbarnspedagogik. Dessa verktyg hjälper arbetsgemenskapen att reflektera över sin verksamhetskultur samt identifiera styrkor och utvecklingsbehov. Som stöd för utvecklingen kan man också använda reflektionsverktyget för utvärdering av inkluderingen i småbarnspedagogiken. Detta verktyg för observation, reflektion och självvärdering i anknytning till småbarnspedagogikens verksamhetsmiljöer har utarbetats som en del av projektet Inclusive Early Childhood Education (IECE), där den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik också utvecklades.

Mer information om utveckling och utvärdering av en inkluderande verksamhetskultur

I Utbildningsstyrelsens videor behandlas också en inkluderande verksamhetskultur inom småbarnspedagogiken samt utveckling och utvärdering av den.
Ett reflektionsverktyg för att utvärdera inkluderingen inom småbarnspedagogiken
Verktyget kan användas för att iaktta, reflektera och utvärdera verksamhetsmiljöerna inom arbetsgemenskapen. Verktyget är på finska.
Tillbaka upp

Barnet står i centrum för den ekosystemiska modellen för inkluderande småbarnspedagogik. Vad strävar man efter med inkludering för det enskilda barnets del? Och hur planeras och genomförs gruppens pedagogiska verksamhet utifrån barnens behov, styrkor och intressen samt målen för småbarnspedagogiken, och hur förverkligas de mål som ställts upp i barnens planer för småbarnspedagogik?

Utgångspunkten för barnets plan för småbarnspedagogik är att identifiera och ta hänsyn till barnets bästa och behov i planeringen och utvärderingen av den pedagogiska verksamheten. Man ska utreda och ta hänsyn till barnets åsikt och önskemål i processen för barnets plan för småbarnspedagogik med hjälp av lämpliga metoder för pedagogisk dokumentation. Utöver barnets synpunkter ska både vårdnadshavarens och personalens observationer och synpunkter gällande barnets utveckling och lärande samt agerande i gruppen beaktas. När man utarbetar barnets plan för småbarnspedagogik tar man hänsyn till barnets språkliga, kulturella och åskådningsmässiga bakgrund.

När man utarbetar barnets plan för småbarnspedagogik är det viktigt att känna till barnets styrkor och intressen. Pedagogisk dokumentation och gemensamma reflektioner hjälper barnet att se sina styrkor och sitt lärande. Detta stärker barnets tro på sina egna förmågor. Kunskaper och förståelse som man fått med hjälp av pedagogisk dokumentation används också för att kontinuerligt anpassa arbetsmetoderna, lärmiljöerna, verksamhetens mål, metoderna och innehållen i enlighet med barnens intresse och behov.

Målinriktad verksamhet som intresserar barnen och är lagom utmanande inspirerar dem att lära sig mer. Det är bra att fundera på om barnens behov i fråga om lärande definieras utifrån vad barnet inte ännu kan, eller utifrån vad barnet för närvarande behöver stöd för att lära sig. Det är viktigt att de nya saker som barnet lär sig har ett samband med de färdigheter som barnet utvecklar. Varje barn ska få uppleva och känna glädje över att lyckas och lära sig och över sig själv som en lärande individ.

När man identifierar barnets aktuella behov kan man bedömaom det behövs individuellt planerade stödformer för att tillgodose behoven. Individuella stödformer som tillgodoser barnets behov av stöd för lärandet, utvecklingen och välbefinnandet skrivs in i barnets plan för småbarnspedagogik, så att man i planeringen av gruppens verksamhet kan precisera hur man ska förverkliga stödformerna både i fråga om ansvaret och i fråga om exempelvis dagens struktur och lärmiljön.

De mål som skrivits in i barnets plan för småbarnspedagogik ställs upp för personalens pedagogiska verksamhet. De beskriver hur man genom den pedagogiska verksamheten och lärmiljöerna stöder barnets utveckling, lärande och välbefinnande. När man ställer upp mål beaktar man även vårdnadshavarens och eventuella andra sakkunnigas synpunkter på barnets välbefinnande, utveckling, lärande och stödbehov. De inkluderande värderingarna och principerna ska även styra de mål och rutiner som avtalats i barnets plan för småbarnspedagogik. Påverkar ett mål eller en åtgärd exempelvis barnets sociala delaktighet?

De mål som tas upp i barnens planer för småbarnspedagogik beaktas i planeringen och genomförandet av barngruppens verksamhet samt i utvecklingen av lärmiljöerna och verksamhetskulturen. Barnens planer för småbarnspedagogik har således ett direkt samband med planeringen av gruppens verksamhet samt med hur verksamhetskulturen och tillvägagångssätten behöver utvecklas i enlighet med de inkluderande principerna.

Hur förverkligas varje barns delaktighet, engagemang och lärande i småbarnspedagogiken?

Hur skulle barnet självt bedöma att dessa förverkligas?

Avslutningsvis ska vi berätta vad som avses med de tre mål som står i centrum för modellen, alltså barnets delaktighet, engagemang och lärande.

Barnet får upplevelser av delaktighet genom gemensamma aktiviteter, vilket stärker barnets upplevelse av att tillhöra gruppen och gemenskapen och fästa sig vid dem. Barnet upplever att man svarar på hens initiativ och lyssnar på hens tankar i gemenskapen, och hen har möjlighet att påverka sådant som rör hen själv.

Med engagemang avses barnets upplevelse av att hen är en viktig del av barngruppen och att hens deltagande behövs i olika aktiviteter. Barnet engagemang har ett nära samband med lärandet och den ömsesidiga interaktionen mellan barnets sociala och fysiska omgivning. Barnets engagemang kan visa sig exempelvis genom att barnet fokuserar på att lyssna eller lever sig in i en gemensam lek, eller att barngruppen aktivt sjunger och musicerar tillsammans med läraren. Engagemang kan också visa sig genom att barnet väljer en bilderbok och fördjupar sig i den eller genom att barnen hjälper varandra och personalen i olika sysslor på eget initiativ.

Känslan av att bli sedd i gruppen och tillhöra den är viktig för barnet. Barnets känsla av att vara omtyckt som den hen är främjar motivationen att agera på överenskommet sätt och lära sig nya saker. Målinriktad verksamhet som intresserar barnet och är lagom utmanande inspirerar barnet att lära sig mer. Genom lämpliga utmaningar för lärande upplever barnet framgång i sitt lärande och får glädjas åt det.

Alla vi som arbetar med småbarnspedagogik har som uppgift att främja varje barns delaktighet, engagemang och lärande i småbarnspedagogiken.

Tillbaka upp

Ekosystemisk modell för inkluderande småbarnspedagogik
De bilder som finns på sidan finns samlade i denna pdf-fil.
Tillbaka upp

Alila, K., Eskelinen, M., Kuukka, K., Mannerkoski, M., & Vitikka, E. (2022). Kohti inklusiivista varhaiskasvatusta sekä esi- ja perusopetusta. Oikeus oppia – Oppimisen tuen, lapsen tuen ja inkluusion edistämistoimia varhaiskasvatuksessa sekä esi- ja perusopetuksessa valmistelevan työryhmän loppuraportti. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2022:44. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263- 813-7.

Euroopan erityisopetuksen ja inklusiivisen opetuksen kehittämiskeskus. (2021). Inklusiivinen koulun johtaminen: Väline linjausten ja käytäntöjen itsearviointiin. Toim. M. Turner-Cmuchal, E. Óskarsdóttir & M.Bilgeri. https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https%3A%2F%2Fwww.eur…

Hakalehto, S. (2018). Lapsioikeuden perusteet. Helsinki: Alma Talent.

Hautakangas, M., & Laakso, P. (2022). Inklusiivisen varhaiskasvatuksen johtaminen. Teoksessa (toim.) Heiskanen, N. & Syrjämäki, M. Pienet tuetut askeleet. PS-kustannus. 

Heiskanen, N., Neitola, M., Syrjämäki, M., Viljamaa, E., Nevala, P., Siipola, M., & Viitala, R. (2021). Kehityksen ja oppimisen tuki sekä inklusiivisuus varhaiskasvatuksessa: Selvitys nykytilasta kunnallisissa ja yksityisissä varhaiskasvatuspalveluissa sekä esitys kehityksen ja oppimisen tuen malliksi. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2021:13. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-829-8

Hermanfors, K. (2017). Inklusiivinen varhaiskasvatus – itsestäänselvääkö? Kasvatus & Aika  11(3), 91-95.

Kannel, L., Kuusiholma-Linnamäki, J., Harju-Luukkainen, H., Heiskanen, N., Kuusisto, A. & Kulmala, V. (2022) Paikallisten varhaiskasvatussuunnitelmien toteutuminen päiväkodeissa ja perhepäivähoidossa. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus. Julkaisut 28:2023. https://www.karvi.fi/fi/julkaisut/paikallisten-varhaiskasvatussuunnitel…

Opetushallitus. (2022). Varhaiskasvatussuunnitelman perusteet. Määräykset ja ohjeet 2022:2a.

Pihlaja, P. (2021). Inkluusio – mahdottomia ajatuksia ja mahdollisuuksien tarkastelua. Tutkittua varhaiskasvatuksesta -blogi. https://tutkittuavarhaiskasvatuksesta.com/2021/11/05/inkluusio-mahdotto…

Takala, M., Äikäs, A., & Lakkala, S. (2020). Mahdoton inkluusio – tunnista haasteet ja mahdollisuudet. PS- kustannus.

Unesco 2021. Inclusive early childhood care and education. From commitment to action. Paris: Unesco.

Viitala, R. (2014). Jotenki häiriöks. Etnografinen tutkimus sosioemotionaalista tukea saavista lapsista päiväkotiryhmissä. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto. 

Viitala, R. (2022). Inkluusio ja inklusiivinen varhaiskasvatus. Teoksessa (toim.) Pihlaja, P. & Viitala, R., Varhaiserityiskasvatus (s. 51-77). PS-kustannus.

Tillbaka upp