Rysslands attack mot Ukraina framkallar många känslor hos oss. Situationen skapar en ypperlig grogrund för negativa fenomen såsom mobbning, rasism eller hatretorik. Hatretoriken har redan ökat sedan tidigare.

I småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna (i fortsättningen: skolan) är det viktigt att vara särskilt uppmärksam på tryggheten för och välbefinnandet hos barn, elever och studerande som till exempel har ukrainsk eller rysk bakgrund eller som själva har traumatiska upplevelser av krig och våld eller som har närstående med dylika upplevelser. Det är de vuxnas skyldighet att såväl i skolan som i hemmet se till att uppväxt- och studiemiljön är trygg för varje barn, ungdom, elev och studerande.

Rätten till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet är rättigheter som föreskrivs i grundlagen. Mobbning, rasism, diskriminering och hatretorik är fenomen som bryter mot de här grundläggande rättigheterna och har många negativa och ofta långvariga konsekvenser för barns och ungas utveckling.

Enligt lagen om småbarnspedagogik ska den småbarnspedagogiska miljön vara trygg med beaktande av barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Barnen ska skyddas från våld, mobbning och andra former av trakasserier. Enligt lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning har eleven och den studerande rätt till en trygg studiemiljö.

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som grundar sig på bland annat ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, eller familjeförhållanden. Som diskriminering räknas också att ge anvisningar eller order att diskriminera någon.

Diskrimineringslagen tillämpas inom all offentlig och privat verksamhet. Lagen tillämpas ändå inte på verksamhet som hör till privatlivet eller familjelivet och inte heller på religionsutövning.

Tillbaka upp

Medierna har under de senaste dagarna fyllts med nyheter om Rysslands attack mot Ukraina.  Det är frågan om en stor humanitär katastrof i Ukraina, och Rysslands handlingar väcker ångest och rädsla. Många upplever att trygghetskänslan har rubbats. Det går inte alltid att sätta ord på alla känslor och ibland är det svårt att uttrycka känslor som rädsla, skam, skuld eller ilska, även om vi kanske identifierar vad vi känner.

Det är individuellt hur vi alla, även barn och unga, anpassar oss till krissituationer och våra färdigheter att bemöta dylika situationer varierar beroende på till exempel ålder eller tidigare traumatiska erfarenheter. Det viktigaste är ändå stödet från familjen och den närmaste gemenskapen.

Vuxna som är viktiga för barnet och den unga fungerar alltid som en modell. Det är av betydelse både i hemmet och skolan då den vuxna kan agera och förhålla sig på ett lugnt sätt även i svåra situationer. Det är viktigt att barnet och den unga i sin omgivning får stöd för att bemöta sina känslor och att hens behov och känslor får förståelse. Det är den vuxnas uppgift att se till att det egna barnet eller den egna eleven eller studerande inte behandlar någon med en annan bakgrund på ett osakligt eller diskriminerande sätt.

Tillbaka upp

Varje medlem i den småbarnspedagogiska gemenskapen och i skol- och läroanstaltsgemenskapen ska känna igen mobbning och dess olika former samt känna till gemenskapens praxis för hur man ingriper i situationer där det förekommer mobbning. Det bästa sättet att motarbeta mobbning är genom förebyggande arbete.

Genom tidig upptäckt och effektivt ingripande i mobbningssituationer kan man förebygga de långtgående, och ofta allvarliga, psykosociala effekter som mobbningen har för barn och unga. Att skapa en trygg studiemiljö är ett gemensamt uppdrag för alla vuxna i småbarnspedagogiken, skolan eller läroanstalten. Alla skolor och läroanstalter ska i enlighet med lagen ha en plan för att skydda eleverna och de studerande mot våld, mobbning och trakasserier.

Säkerhetsplaner är levande dokument som ändras och utvecklas enligt behov, situationer och erfarenheter. De ska också uppdateras så att de är aktuella. Det går inte att nog framhålla hur viktigt det är att informera elever och studerande, vårdnadshavare och personal om planerna och arbetssätten i dem.

Utbildningsstyrelsens handbok för antimobbningsarbete

Utbildningsstyrelsen har publicerat en handbok som stöd för det mobbningsförebyggande arbetet i skolorna och läroanstalterna. I handboken beskrivs skolornas antimobbningsarbete med fokus på hur man förebygger och ingriper i mobbning. I handboken förklaras också de centrala innehållen i lagstiftningen och läroplansgrunderna närmare. Mobbning på nätet ingår som en egen helhet i handboken.

Handboken innehåller konkreta anvisningar för utbildningsanordnare, rektorer, lärare, personalen inom elev- och studerandevården samt elever och studerande och vårdnadshavare. Handboken är i första hand avsedd som stöd för skolor inom den grundläggande utbildningen och läroanstalter på andra stadiet. 

Vi har sammanställt väggtavlor med gyllene regler för hur elever och vårdnadshavare kan gå till väga i en mobbningssituation. Affischerna finns översatta till flera språk och finns tillgängliga på bland annat engelska och ryska.

Tillbaka upp

Hatretorik eller diskriminering accepteras inte i skolan och man ska genast ingripa i dessa företeelser. Hatretorik sprider, uppmuntrar till, främjar eller berättigar hat som grundar sig på intolerans. Hatretorik kan till exempel hänföra sig till nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse. Elakt prat, konflikter, bråk eller kritik är inte alltid detsamma som hatretorik. Det är viktigt att i skolan prata om hatretorik och med låg tröskel ingripa om det förekommer hatretorik. Det är skolans och hemmets uppgift att skydda barnen och de unga från att bli utsatta för hatretorik eller anklagelser som berör krisen i Ukraina. Lika viktigt är det att se till att hatretoriken inte blir en del av barnens och de ungas kommunikation. Ett barn eller en ung person kan aldrig anklagas för ett krig.

Hatretorik skapar rädsla och begränsar en flerstämmig demokratisk diskussion. För den som blir utsatt för hatretorik begränsas rätten att bli hörd och sedd. Hatretoriken strävar efter att ge en stereotypisk och nedvärderande bild av den som utgör målet för hatretoriken. Hatretorik hotar människovärdet och de mänskliga rättigheterna hos den som blir utsatt. Hatretorik kan också vara ett straffbart brott.

En central del av pedagogiken som strävar efter att motarbeta hatretorik är att utveckla empatiförmågan. Empatiförmåga handlar om att se världen ur en annan människans perspektiv och att känna igen samt kunna sätta ord på sina egna och andras känslor och att kunna låta bli att direkt döma den andras tankevärld.

Förebyggande av hatretorik

Hatretorik och diskriminering förebyggs genom att man talar om frågorna. Hatretorik och diskriminering förebyggs också genom effektivare människorätts- och jämlikhetsfostran samt genom att utveckla multilitteraciteten. Skolans uppgift är att se till att var och ens rättigheter uppfylls jämlikt och att ingen blir diskriminerad. Som stöd för det här ska skolan har en plan för hur likabehandling främjas i skolans verksamhet.

Skolan ska vara en trygg plats där man kan diskutera även svåra frågor. I en konstruktiv diskussion undviker man att prata om identiteter på ett sätt där människor framstår som företrädare för olika grupper. Motsättningar kan bäst lösas genom att man istället riktar uppmärksamheten mot ett gemensamt mål eller en gemensam aktivitet. För att förebygga hatretorik och diskriminering är det också viktigt att skapa en känsla av samhörighet och gemenskap.

Hatretorik och polarisering är känslobaserade företeelser. Även om det är viktigt med fakta och korrekt information, har logiska och faktabaserade argument sällan stor effekt på hatretorik och attityder. Förmågan till dialog och de emotionella färdigheterna är i en nyckelroll för att man ska lära sig att prata om sina känslor och om svåra frågor på ett sätt som respekterar andra. I Utbildningsstyrelsens material finns mera information och även övningar.

Information om och övningar för att tala om svåra och kontroversiella frågor med elever och studerande:

Tillbaka upp

En central uppgift för skolan i en situation som krisen i Ukraina är att upprätthålla den normala verksamheten och de vardagliga strukturerna som förankrar barnen och de unga i vardagen och ger trygghet. När man planerar skolans förfaringssätt är det viktigt att ta i beaktande att Rysslands attack mot Ukraina och krisen i Ukraina ter sig olika för barn och unga som bor på olika håll i Finland och som har olika bakgrund och olika erfarenheter.

Ju närmare man upplever att händelserna som återges i nyheterna kommer en själv, desto starkare reaktioner väcker de i allmänhet hos barn och unga. En del barn och unga kan ha stor oro för närstående som bor på de krisdrabbade områdena. Det finns också barn och unga som har kommit till Finland från krigshärjade områden och även studerande som inom en snar framtid ska inleda sin värnplikt. 

Tillbaka upp

Skolans uppgift är att kontinuerligt följa upp elevernas och de studerandes välbefinnande och lärande. Nu då Ryssland har attackerat Ukraina och det råder ett nödläge i landet, är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid välbefinnandet hos barn och unga med ukrainsk, rysk och belarusisk bakgrund och vid deras ställning i skolgemenskapen. Det är viktigt att se till att ingen blir lämnad utanför gemenskapen och att rätten till en trygg skoldag uppfylls för varje elev och studerande.

Man ska också mer noggrant än normalt fästa uppmärksamhet vid frånvaro och ingripa i frånvaro i ett tidigt skede samt utreda orsaken till frånvaron. Inget barn och ingen ung person kan hållas ansvarig för Rysslands handlingar i Ukraina, och ingen ska behöva vara rädd för att komma till skolan eller skämmas för sin bakgrund eller sitt modersmål.

Eleverna och de studerande har från och med förskoleundervisningen och upp till utbildningen på andra stadiet rätt till elev- och studerandevårdstjänster. Psykologer, kuratorer och yrkesverksamma inom skol- och studerandehälsovården hjälper i situationer då man har oro för ett barn eller en ung person. De ger vid behov också hjälp och råd till vårdnadshavarna och undervisningspersonalen.

Det är viktigt att eleverna och de studerande samt hemmen får information om tillgången till elev- och studerandevårdens tjänster samt deras kontaktuppgifter. Det är viktigt att uppmuntra hemmen att med låg tröskel vara i kontakt med daghemmet, skolan eller läroanstalten om vårdnadshavarna är oroliga för sitt barns välbefinnande.

Tillbaka upp