Skolor och läroanstalter kan i sina åtgärder för hållbar utveckling genomföra olika projekt som omfattar den egna kommunen eller hela landet. Nedan listas bra projekt och verksamhetsmodeller som plockats ur artiklarna i handboken En hållbar framtid. Kom också ihåg att ta en titt på programmen för hållbar utveckling.
Praktiska exempel på en hållbar framtid samlade
- Lärare och pedagogisk personal
Artiklarna i handboken En hållbar framtid innehåller också många praktiska exempel på ämnet. Handbokens alla praktiska exempel, till exempel uppgifterna och fallbeskrivningarna, finns samlade på denna sida.
Foto:
Hanna Ruusulampi, Opetushallitus
Alla uppgifter, verksamhetsmodeller, fallexempel och andra åtgärder för en hållbar framtid som listas nedan behandlas också i artiklarna i handboken. Genom att läsa artiklarna fördjupar du din förståelse och dina kunskaper som behövs för att anpassa även dessa exempel till din egen verksamhet. Genvägen till exemplen finns här.
Projektet Klimatkvarteren
Skolorna Karhunmäki och Nepenmäki i Joensuu har utrustats med sensorteknik som mäter bland annat byggnadernas temperaturer, vattenförbrukning och förbrukning av solenergi. Informationen som fås med sensorerna används för att styra byggnadernas energiförbrukning, men den utnyttjas också i undervisningen. Sensordata uppdateras till en digital lärmiljö, där de används i bland annat fysik- och matematikuppgifter samt i undervisningen om hållbar utveckling. Lärmiljön och undervisningspaketen med aktiviteter utvecklas inom projektet Klimatkvarteren som ägs av Joensuu stads miljöväsende.
50/50-metoden
På motsvarande sätt har man i energieffektivitetsarbetet vid äldre skolor genomfört ett europeiskt utvecklingsprojekt och utvecklat en samarbetsmodell för skolorna. Modellen kallas 50/50-metoden och används runtom i Finland. Med hjälp av den försöker man minska byggnadernas energiförbrukning och även uppnå ekonomiska besparingar. Samarbetet görs i energiteam där elever, lärare och skolans gårdskarl eller fastighetsskötare identifierar och genomför energisparande åtgärder samt informerar och utbildar den övriga skolgemenskapen. Teamet följer upp hur mycket energi, koldioxidutsläpp och pengar som har sparats. Hälften av pengarna som sparats ställs till skolornas förfogande.
Verksamhetsmodellen Maistuva koulu
Maistuva koulu (”En välsmakande skola”) är en verksamhetsmodell som utvecklats tillsammans med sex kommuner (Salo, Träskända, Tammerfors, Kuopio, Sotkamo, Siilinjärvi). Östra Finlands universitet bedriver forskning med modellen som kan utnyttjas i grundskolans näringsfostran. I modellen sammanställs information och konkreta verktyg som kan användas för att förverkliga det syfte för skolmåltiden som fastställs i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och i rekommendationerna för skolmåltiden.
Verksamhetsmodellen Skolan som service
Esbo stad och Aalto-universitetet har tagit fram verksamhetsmodellen Skolan som service där skolorna betraktas som en mångsidig tjänst som stödjer lärandet, inte bara som en skolbyggnad. Utgångspunkten för försöket har varit att ordna utbildningen på ett nytt sätt så att lärande sker hela tiden, överallt och i växelverkan med andra. Skolan har använt universitetets lokaler och även haft tillgång till universitetets övriga resurser, såsom vetenskaplig kunskap. De preliminära kalkylerna har visat att verksamhetsmodellen ger besparingar i lokalernas driftskostnader i och med att ägarna till underutnyttjade lokaler drar nytta av att någon hyr lokalerna. Konceptet förverkligar hållbar utveckling inte bara genom att optimera och cirkulera användningen av lokaler och utrustning, utan också genom att öka den sociala mångfalden och dela resurser med det omgivande samhället.
Lahtis stads modell för hållbar trafik och planering av den
Bland annat i Lahtis har stadsplaneringen och utbildningsväsendet samarbetat. I skolorna har det ordnats temadagar med lektioner om trafikfostran, hållbara färdsätt och stadsplanering. Utöver stadsplaneringsexperter från Lahtis stad har också representanter för Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet (LUT) deltagit. Dessutom har lärarna tillgång till färdiga lektions- och uppgiftspaket som de kan använda i sitt eget arbete kring temat med eleverna. Skolan har bland annat haft besök av en buss där barnen får lära sig hur man använder bussarna inom lokaltrafiken och hur man beter sig på bussen. I denna verksamhet har man använt metoder för dramafostran. Målet är att ge eleverna bättre färdigheter att självständigt använda kollektivtrafiken.
Utbildningsprojektet Yhteiskuntaa uudistava ammattioppilaitos (”En yrkesläroanstalt som förnyar samhället”)
Yhteiskuntaa uudistava ammattioppilaitos är ett fortbildningsprojekt för undervisningspersonal som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Utbildningen är avsedd för anställda med lednings-, planerings- och utvecklingsuppgifter vid yrkesläroanstalter. Utbildningen genomfördes 2019–2020 i samarbete med OKKA-stiftelsen och Metodix Oy. Projektets centrala mål har varit att stärka kompetensen om en hållbar framtid samt utvärderings- och utvecklingskompetensen hos personalen som arbetar med lednings-, planerings- och utvecklingsuppgifter vid yrkesläroanstalter.
Se nedan exempel på verksamheten för hållbar utveckling vid de läroanstalter som deltog i utbildningsprojektet! Länkarna leder till sidor på finska.
Se nedan exempel på verksamheten för hållbar utveckling vid de läroanstalter som deltog i utbildningsprojektet! Länkarna leder till sidor på finska.
Läromaterial och tips på internet – MAPPA och AOE
I MAPPA och Biblioteket för öppna lärresurser (AOE) hittar du material och tips för undervisningen om teman för hållbar utveckling.
När du registrerar dig som användare i MAPPA kan du sammanställa egna ryggsäckar om olika teman och planera mångvetenskapliga lärområden med hjälp av ML-verktyget. Materialen är i första hand avsedda att användas inom undervisning, fostran och arbete med ungdomar, men också andra instanser med intresse för hållbarhet kan ha nytta av dem.
I Biblioteket för öppna lärresurser kan du bläddra i och spara material om hållbar utveckling för det valda utbildningsstadiet. Skriv 'hållbar utveckling' i sökfältet och välj de övriga sökkriterierna i menyn.
När du registrerar dig som användare i MAPPA kan du sammanställa egna ryggsäckar om olika teman och planera mångvetenskapliga lärområden med hjälp av ML-verktyget. Materialen är i första hand avsedda att användas inom undervisning, fostran och arbete med ungdomar, men också andra instanser med intresse för hållbarhet kan ha nytta av dem.
I Biblioteket för öppna lärresurser kan du bläddra i och spara material om hållbar utveckling för det valda utbildningsstadiet. Skriv 'hållbar utveckling' i sökfältet och välj de övriga sökkriterierna i menyn.
PROSUS – hållbar småbarnspedagogik genom kartläggning
Prosus är en modell för kartläggningsarbete som utvecklats som stöd för en hållbar verksamhet inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen. Med hjälp av modellen kan läraren inom småbarnspedagogiken inspirera teamet till gemensam utveckling och kollegialt lärande. Med hjälp av arbetsmodellen samlar personalen inom småbarnspedagogiken in sina tankar om pedagogisk verksamhet som knyter an till en hållbar livsstil och behovet av hållbarhet. I modellen ingår också att man kommer överens om tidsplanerna för kartläggningsprocessen och utvecklingsarbetet och om andra frågor i anslutning till det praktiska genomförandet.
Climate University – gratis kurser om hållbarhet
Climate University är ett urval webbkurser som tagits fram av universiteten i Finland. De kostnadsfria kurserna är avsedda för alla som är intresserade av att omsätta hållbarhet i praktiken. Climate University är resultatet av tvärvetenskapligt samarbete och bland finansiärerna finns till exempel undervisningsministeriet och Sitra.
Webbkurserna är huvudsakligen på engelska, men det finns också finskspråkiga kurser.
Pääasiallisesti verkkokurssit ovat englanninkielisiä, mutta myös suomenkielisiä kursseja on tarjolla
Webbkurserna är huvudsakligen på engelska, men det finns också finskspråkiga kurser.
Pääasiallisesti verkkokurssit ovat englanninkielisiä, mutta myös suomenkielisiä kursseja on tarjolla
OKKA-stiftelsens stödmaterial för kvalitetsarbete och utvärdering
För att skolorna ska kunna genomföra långsiktig verksamhet för hållbarhet måste de stanna upp och utvärdera verksamhetens kvalitet. En skola som kommit längre i sitt arbete för hållbar utveckling kan beställa en extern auditering och ansöka om certifikatet för hållbar utveckling hos OKKA-stiftelsen (Stiftelsen för undervisning, fostran och utbildning).
Framtidsdagen
I det riksomfattande kampanjen Framtidsdagen som ordnas årligen utmanas finländarna att under en dag fundera på vilken framtid vi vill skapa och föra samtal om framtiden. På Framtidsdagen kan alla delta, ensam eller i grupp. Du kan ordna ett eget – stort eller litet, officiellt eller inofficiellt, internt eller offentligt – möte eller evenemang. Framtidsdagen är ett bra verktyg för främjandet av hållbar verksamhet i skolorna.
Praktisk visualisering av läroplansgrunderna genom uppgifter
För att förbereda elevernas och studerandenas studieväg från småbarnspedagogiken till andra stadiet måste vi granska hela verksamheten, så att temaområdena tar stöd av varandra och bildar en framåtskridande helhet inom hållbarhetsområdet. Särskilt viktig är verksamheten under lektionerna.
Uppgifterna och spelen för lågstadiet som Annika Norrgård har utvecklat och samlat leder eleverna till att bekanta sig med och begrunda Agenda 2030-målen och deras betydelse i sitt eget liv och i världen. Uppgifterna och spelen kan också användas på andra stadier.
Uppgifterna och spelen för lågstadiet som Annika Norrgård har utvecklat och samlat leder eleverna till att bekanta sig med och begrunda Agenda 2030-målen och deras betydelse i sitt eget liv och i världen. Uppgifterna och spelen kan också användas på andra stadier.
Roska-Marilynit – hållbarhet med den grundläggande konstundervisningens medel
Med hjälp av och tack vare konsten kan vi fördomsfritt skissa upp en hållbar framtid. Konstnärer från författare till arkitekter har frimodigt skapat visioner om nya sätt att se världen, byggt verk utan motstycke och diktat upp hela fiktiva världar. Kreativitet är nyckeln till det nya. I enlighet med temat hållbar utveckling genomförde till exempel eleverna vid bildkonstskolan i Nurmijärvi ett verk helt tillverkat av skräp. Med konstens medel kan både åskådaren och upphovsmannen fördjupa sin förståelse av materialens livscykel och egenskaper.
Tips och länkar för hållbar småbarnspedagogik
Mari Parikka-Nihti och Markus Hilander presenterar i slutet av sin artikel om småbarnspedagogik som stödjer en hållbar framtid en lista med tips och länkar, med vars hjälp du får ett grepp om det konkreta arbetet som stödjer miljö- och hållbarhetsfostran med barnen samt stärker läroanstaltens hållbara verksamhetskultur.
Reparationsfärdigheter och etisk konsumtion
De mänskliga rättigheterna och globala hållbarhetsfrågor kan betraktas till exempel utifrån perspektivet för företagsansvar och konsumtionsvarornas produktionskedja. Miljön förstörs och de mänskliga rättigheterna trampas på för att företagen ska gå med maximal vinst och konsumenterna ska få billiga kläder, elektronik eller mat.
Tillsammans med eleverna kan man till exempel undersöka t-shirtens ekologiska och etiska fotavtryck, med andra ord hur produkten påverkar miljön och de mänskliga rättigheterna. Utmärkta material om ansvarsfull konsumtion och produktion finns bland annat på webbplatsen Eetti och Marthaförbundets webbplats.
Tillsammans med eleverna kan man till exempel undersöka t-shirtens ekologiska och etiska fotavtryck, med andra ord hur produkten påverkar miljön och de mänskliga rättigheterna. Utmärkta material om ansvarsfull konsumtion och produktion finns bland annat på webbplatsen Eetti och Marthaförbundets webbplats.
Antirasism och jämlikhetssträvan
Ofta upplever vi att kränkningar av de mänskliga rättigheterna endast sker ”någon annanstans”, eftersom Finland i princip anses vara ett jämlikt och jämställt land. I diskrimineringsombudsmannens utredning (2020) konstateras dock att rasism förekommer i Finland på alla utbildningsstadier, ända från småbarnspedagogiken. Dessutom har det under de senaste åren konstaterats att tvångsarbete förekommer i Finland, särskilt inom restaurang- och städbranscherna.
Vid sidan om antirasistisk pedagogik kan man lära sig mer om likabehandling och diskriminering i skolvärlden med hjälp av handboken Älä oleta från projektet Normit nurin och i arbetslivet med hjälp av kortfilmsserien Yksittäistapaus och de tillhörande uppgifterna. Eleverna kan bekanta sig med det internationella arbetet med mänskliga rättigheter till exempel genom att delta i Amnestys brevmaraton.
Antirasistisen pedagogiikan lisäksi yhdenvertaisuuteen ja syrjintään koulumaailmassa voi perehtyä Älä oleta - Normit nurin -oppaan avulla ja työelämässä Yksittäistapaus-lyhytelokuvasarjan ja siihen liittyvien tehtävien kautta. Kansainväliseen ihmisoikeustyöhön oppijat voivat tutustua esimerkiksi osallistumalla Amnestyn kirjemaratoniin.
Vid sidan om antirasistisk pedagogik kan man lära sig mer om likabehandling och diskriminering i skolvärlden med hjälp av handboken Älä oleta från projektet Normit nurin och i arbetslivet med hjälp av kortfilmsserien Yksittäistapaus och de tillhörande uppgifterna. Eleverna kan bekanta sig med det internationella arbetet med mänskliga rättigheter till exempel genom att delta i Amnestys brevmaraton.
Antirasistisen pedagogiikan lisäksi yhdenvertaisuuteen ja syrjintään koulumaailmassa voi perehtyä Älä oleta - Normit nurin -oppaan avulla ja työelämässä Yksittäistapaus-lyhytelokuvasarjan ja siihen liittyvien tehtävien kautta. Kansainväliseen ihmisoikeustyöhön oppijat voivat tutustua esimerkiksi osallistumalla Amnestyn kirjemaratoniin.
Klimatförändringen och flyktingkrisen
Utöver olika konflikter är också klimatförändringen och den globala ojämlikheten orsaker till flyktingskap. Klimatkrisen hotar många av de mänskliga rättigheterna framför allt i det globala syd, men också den internationella politiken har betydelse. Vilken är Finlands roll som internationell aktör i att Medelhavet mellan 2015 och 2020 har blivit en massgrav för över 20 000 människor? Denna typ av kontroversiella och komplexa frågor kring flyktingskap kan behandlas i skolan bland annat med hjälp av stödmaterial från Flyktinghjälpen eller projektet Koulu maailmaa muuttamaan.
Etisk kompass
OKKA-stiftelsen har som stöd för värdegrundsarbetet tagit fram arbetssättet Etisk kompass. I arbetssättet skapar man, som namnet antyder, en etisk kompass som består av de centrala målen och de etiska principerna i anslutning till dem. Arbetet sker i form av individuella reflektioner, reflekterande dialog i små grupper samt ett samtal som sammanfattar hela undervisningsgruppens gemensamma syn.
Det är inte meningen att den etiska kompassen ska göras färdigt på en gång. Det är ett verktyg för lärande och det bra att återvända till arbetet om och om igen, komplettera kompassen och bearbeta dess innehåll genom nya samtal. Den etiska kompassen kan med fördel användas i lektionsarbetet.
Det är inte meningen att den etiska kompassen ska göras färdigt på en gång. Det är ett verktyg för lärande och det bra att återvända till arbetet om och om igen, komplettera kompassen och bearbeta dess innehåll genom nya samtal. Den etiska kompassen kan med fördel användas i lektionsarbetet.
Nedan listas olika fallexempel på handlingar som är förenliga med hållbar utveckling eller utveckling av dem i skolor, daghem och läroanstalter. Följ länkarna och läs mer!
Daghemmen, skolorna och läroanstalterna visar vägen i sina lokalsamhällen
Skolan har en unik möjlighet att påverka hållbarheten och tankevärlden i sitt lokalsamhälle. Nedan presenteras några verkliga exempel på påverkare inom småbarnspedagogiken och utbildningssektorn.
Skaparen av en hållbar framtid
Savolax utbildningssamkommuns strategi Skaparen av en hållbar framtid lyfter hållbarhet och ansvarstagande bokstavligen i centrum. Utbildningssamkommunen verkställer strategin bland annat genom att erbjuda de studerande kunskaper och färdigheter att agera som ansvarstagande experter i sin bransch, genom att utveckla arbetslivet i Norra Savolax och ansvarstagandet i utbildningssamkommunens egen verksamhet, bygga utbildningslokalerna på ett hållbart sätt samt genom att reflektera över och utveckla miljöansvaret i vardagen.
Ledarskap som ger upphov till förändring som engagerar
Fallexemplet med Perho Liiketalousopisto handlar om ledarskap som engagerar i hållbar verksamhet. Här sammanfattas konkreta åtgärder som ledningen kan vidta och som ger medarbetarna en känsla av att det lönar sig att orientera sig mot en hållbar framtid – och en känsla av att de blir hörda och sedda. Hur kan vi gå tillväga för att likrikta personalens strategiska tänkande? Hur kan vi svara på öppna, men konkreta frågor? Vad är viktigt att komma ihåg när vi vill uppnå engagemang?
Exempel på hållbara skolor
Det finns inget enkelt recept för att bygga upp en hållbar läroanstalt. Därför kan det finnas lika många lösningar som det finns upphovsmän. Bekanta dig med några fallexempel som beskriver hållbara daghem, skolor och läroanstalter och sök inspiration i det som de har gjort. Läs till exempel hur daghemmet Neulanen genomförde programmet Grön flagg, hur miljöagenterna vid lågstadieskolan på Drumsö kom till eller vad de kommunala skolorna i Ii har gjort för en hållbar framtid.