Servicehandledning i småbarnspedagogiken som präglas av språklig och kulturell mångfald

Servicehandledningen ska vara språkligt tillgänglig. Vårdnadshavarna ska ha möjlighet att få information, bli förstådda och förstå instruktioner till exempel med hjälp av tolkning. Vid behov beställer man en tolk för samtalen mellan vårdnadshavaren och personalen så att alla parter förstår varandra. Både vårdnadshavare och personal har rätt att använda tolk (Förvaltningslagen 434/2003, 26 §). Personalen frågar vårdnadshavarna vilket språk eller vilken dialekt de vill att tolken talar. Man berättar för vårdnadshavarna att tolken tolkar allt som personalen och vårdnadshavaren diskuterar och att tolken har tystnadsplikt och är opartisk. Tolkningstjänsten är avgiftsfri för vårdnadshavaren. 

Det är viktigt att se till att vårdnadshavarna har förstått begreppen och instruktionerna. Under samtalet öppnar man vid behov upp begrepp och ställer tilläggsfrågor för att försäkra sig om att vårdnadshavarna förstått, ger tid för att svara och förstå, talar tydligt och upprepar vid behov.

Inom småbarnspedagogiken värdesätts den kulturella, språkliga och åskådningsmässiga mångfalden i gemenskapen och omgivningen. Ett gott fostringssamarbete förutsätter ett professionellt, öppet och respektfullt förhållningssätt till mångfalden av familjer och deras olika språk, kulturer, åskådningar och religioner, traditioner och syn på fostran. Man stöder barnens familjeidentitet och familjeförhållanden så att varje barn kan uppleva sin egen familj som värdefull.

Barnets vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka och delta i barnets småbarnspedagogik till exempel så att de kan komma och läsa en bok på sitt eget språk eller berätta om sin egen kultur. Personalens aktivitet stöder samarbetet med vårdnadshavarna och deras delaktighet, vilket gör att kulturell och åskådningsmässig mångfald blir en naturlig del av barnets dag inom småbarnspedagogiken.

Foto: Kaisa Rekinen

Barnets plan för småbarnspedagogik

Med hjälp av barnets plan för småbarnspedagogik kommer man överens om hur barnets utveckling, lärande och välbefinnande ska stödjas enligt barnets aktuella behov inom småbarnspedagogiken. I barnets plan för småbarnspedagogik kan man anteckna familjens önskemål i anslutning till deras språkliga, kulturella eller åskådningsmässiga bakgrund och gemensamt överenskomna frågor, såsom hemspråk och användning av tolkningstjänster. I barnets plan för småbarnspedagogik antecknas dessutom mål och metoder för hur man på ett mångsidigt sätt främjar utvecklingen av barnets språkkunskaper samt språk- och kulturidentiteter och självkänsla.

Integrationen måste ges tid

Småbarnspedagogiken är en viktig del av integrationen av barn och familjer i det finländska samhället. Det är viktigt att vårdnadshavarna ser till att barnets modersmål har anmälts korrekt till befolkningsdatasystemet. Personalen ska diskutera med vårdnadshavarna om vad det dagliga och regelbundna deltagandet i småbarnspedagogiken ger barnet: bland annat möjligheten att lära sig svenska eller finska, få kompisar, bli del av gemenskapen samt att bekanta sig med närmiljön och finländska seder. Om barnets modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, ansvarar vårdnadshavarna för undervisningen i modersmålet.

Åskådningsfostran diskuteras med vårdnadshavaren

Det är viktigt att informera vårdnadshavarna om åskådningsfostran och verksamhet i anslutning till den redan när de bekantar sig med småbarnspedagogiken. Dessutom kan man diskutera till exempel familjens högtidstraditioner med vårdnadshavaren. Syftet med åskådningsfostran är att främja ömsesidig respekt och förståelse för olika åskådningar samt att stödja utvecklingen av en kulturell och åskådningsmässig identitet hos barnen. I åskådningsfostran inom småbarnspedagogiken bekantar man sig gemensamt med religioner och andra åskådningar som är närvarande i barngruppen. Man behandlar också religioner och åskådningar tillsammans med barnen i större utsträckning. Religionslöshet behandlas jämlikt vid sidan av andra åskådningar.

Småbarnspedagogiken är religiöst, åskådningsmässigt och partipolitiskt obunden verksamhet. Obundenhet innebär att åskådningar betraktas som jämlika utan att de värderas. Barnet får inte styras till någon åskådning och man får inte påverka barnet konfessionellt. 

Barnet har rätt till integritet

I Finland förbjuder lagen fysisk bestraffning av barn. Barnet har rätt till integritet. Personalen är skyldig att ingripa och diskutera dessa frågor med vårdnadshavarna om de misstänker att de förekommer. 

I Finland är omskärelse eller könsstympning av flickor och kvinnor straffbart med stöd av strafflagens bestämmelser om misshandel. Gärningar som allvarligt skadar könsorganen uppfyller rekvisitet för grov misshandel. Även vid planering av könsstympning är det fråga om planering av grov misshandel av barn, som är ett brott som myndigheterna är skyldiga att anmäla. När det gäller pojkar är omskärelse noggrant reglerad.

Hedersrelaterat våld kan ta sig uttryck till exempel i psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld, påtryckningar, hot, tvång, begränsningar, isolering och förföljelse.

Läs mer

I småbarnspedagogiken stärker man barnens nyfikenhet och intresse för de språk, texter och kulturer som är närvarande i gruppen eller närmiljön. En språkmedveten småbarnspedagogik stöder varje barns språkutveckling och inlärningen av småbarnspedagogikens undervisningsspråk. I en språkmedveten gemenskap diskuteras attityder till språk och språkgemenskaper. Där förstår man språkets centrala betydelse för lärande, kommunikation och samarbete samt för identitetsskapande och delaktighet i samhället. Barnen uppmuntras att använda språk på ett mångsidigt sätt. Två- och flerspråkiga barn kan tala och använda sina egna modersmål i småbarnspedagogiken. Att synliggöra flerspråkigheten stöder barnens utveckling i en kulturellt mångskiftande värld.

Personalen inom småbarnspedagogiken ska vara medveten om att de är språkliga modeller för barnen och de ska fästa uppmärksamhet vid sitt eget språkbruk och den icke-verbala kommunikationen. Personalen uppmuntrar barnen att använda språket på ett mångsidigt sätt. Barnens språkliga utgångspunkter beaktas inom småbarnspedagogiken och de ska ges tid och möjligheter att uttrycka sig i språkligt varierande situationer.

Personalen kan uppmuntra vårdnadshavarna att delta i småbarnspedagogikens verksamhet. Man kan berika hela gruppens språkmedvetenhet genom att ge vårdnadshavare och anställda som talar olika språk möjligheter att lära barnen sånger eller siffror eller läsa sagor på barnens språk. Det är viktigt att diskutera med vårdnadshavaren om hur viktig läsning är för barnet. Samtidigt kan man också berätta om bibliotekets flerspråkiga tjänster.

Undervisning i svenska eller finska som andraspråk

Barnets språkutveckling och inlärningen av småbarnspedagogikens undervisningsspråk, dvs. svenska eller finska, stöds inom småbarnspedagogiken på ett planerat och mångsidigt sätt utifrån barnets behov. 

Foto: Kaisa Rekinen

Barnet lär sig språket genom lek i alla situationer under dagen. Personalen diskuterar med barnen, namnger saker och läser till exempel sagor med dem. Det kan också finnas lärare inom småbarnspedagogiken som specialiserat sig på undervisning i svenska eller finska som andraspråk. Det är bra att berätta om deras arbetsbeskrivning för vårdnadshavarna.

Personalen diskuterar med vårdnadshavarna om hur viktigt det är för inlärningen av ett andraspråk att barnet regelbundet är på plats och att det är en tidskrävande process att lära sig ett nytt språk. Forskning har visat att barnets inlärning av finska kan bromsas upp om barnet inte regelbundet deltar i småbarnspedagogiken. Enligt forskning fördröjer en flerspråkig miljö inte barnets språkutveckling.

Stöd för barnets modersmål

Det är viktigt att barnet förutom svenska eller finska också lär sig sitt eget modersmål. Barnet kan ha ett eller flera modersmål. Kunskaper i modersmålet skapar en grund för att lära sig andra språk. Barnen kan också tala och använda sitt eget modersmål inom småbarnspedagogiken samtidigt som de lär sig undervisningsspråket. Barn kan lära sig flera språk parallellt.

När andelen svenska eller finska ökar under barnets dag och dess betydelse ökar, särskilt i förskoleundervisningen, bör vårdnadshavarna medvetet stärka barnets modersmål till exempel genom att läsa, namnge och diskutera med barnet på sitt eget modersmål. Barnets vårdnadshavare tar hemma hand om att upprätthålla barnets modersmål, som kan vara ett eller flera. Språkutvecklingen fördröjs inte av flerspråkighet i sig och flerspråkighet är inte heller en riskfaktor för utvecklingsrelaterade språkstörningar. 

Barnets vårdnadshavare har en viktig roll när det gäller att upptäcka eventuella problem med inlärningen av modersmålet. Med verktyget Språkpeda som består av tre delar kan man tillsammans med vårdnadshavarna granska det flerspråkiga barnets språkvärld och följa upp framstegen i det flerspråkiga barnets färdigheter i svenska/finska. Personalen berättar för vårdnadshavarna om möjligheterna att använda biblioteket, även som stöd för inlärningen av det egna modersmålet.

Läs mer

Varje barn har rätt till stöd för sitt lärande, sin utveckling och sitt välbefinnande inom småbarnspedagogiken om barnet har behov av det. Stödet kan vara till exempel smågruppsverksamhet, stöd av en speciallärare, användning av bilder eller hjälpmedel eller tilläggshandledning i olika situationer i vardagen. Barnet kan behöva kort- eller långvarigt stöd. Stödet diskuteras alltid med vårdnadshavaren och vid behov fattas beslut om det. Det är viktigt att berätta för vårdnadshavaren om stödet och att stödet som barnet får inte stämplar barnet eller påverkar barnets lärstig negativt. 

Foto: Kaisa Rekinen

Lue lisää