Livsåskådningskunskapen främjar elevernas förmåga att sträva efter ett gott liv. I läroämnet betonar man människans förmåga att aktivt påverka sitt eget tänkande och agerande.
Man strävar efter att förbättra beredskapen för att växa till en självständig, tolerant, ansvarsfull och omdömesgill medlem i samhället samt en myndig demokratisk medborgare i en globaliserad värld som snabbt förändras. Läroämnet bygger
- en mångsidig åskådningsmässig och kulturell allmänbildning,
- förmåga att tänka och agera etiskt och kritiskt samt
- förmåga att lära sig att lära.
Målet är en öppen och reflekterande inställning.
Bedömningskriterierna för slutbedömningen tillämpas med betoning på dessa allmänna mål för läroämnet. Livsåskådningskunskapen är mer ett färdighets- än ett kunskapsämne. Sex av tio kriterier för slutbedömningen gäller färdigheter.
Läroämnets mål är desamma för alla
Målen för undervisningen i läroämnet är centrala för bedömningen: de beskriver hurdant kunnande undervisningen i livsåskådningskunskap är tänkt att ge samt hurdant kunnande man strävar efter exempelvis genom behandlingen av specifika innehåll. Lärandet och kunnandet ska bedömas uttryckligen i förhållande till de uppställda målen, samtidigt som man ser till att eleverna har lärt sig de färdigheter eller kunskaper som är föremål för bedömningen.
Målen är desamma för alla elever, även om man kan uppnå dem på olika sätt. Kunskapskraven för slutbedömningen är beskrivningar av lärande på olika nivåer och av det uppnående av målen som krävs för olika vitsord.
Värdegrunden är utgångspunkten för all verksamhet i skolan
Alla läroämnens mål baserar sig på hela den grundläggande utbildningens uppgift och värdegrund. Den grundläggande utbildningen lyfter fram mänskliga rättigheter, bildning, jämlikhet och demokrati samt nödvändigheten av en hållbar livsstil. Kulturell mångfald ses som en rikedom.
Läroplanens mål för mångsidig kompetens för in denna värdegrund i undervisningen i varje läroämne. Livsåskådningskunskapen som läroämne förverkligar redan i sig starkt den grundläggande utbildningens värdegrund.
Av målen för mångsidig kompetens lyfter livsåskådningskunskapen fram
- förmåga att tänka och lära sig,
- kulturell kompetens,
- kommunikativ kompetens,
- vardagskompetens samt
- deltagande, påverkan och ansvar.
I livsåskådningskunskapen har man för årskurserna sju, åtta och nio ställt upp totalt tio mål, och förverkligandet av alla dessa mål ska bedömas när man fastställer det övergripande slutvitsordet.
De flesta av målen för livsåskådningskunskap är färdighetsrelaterade. De fåtaliga kunskapsmässiga målen gäller åskådningsrelaterade begrepp, kunskap om kulturer och åskådningar samt Unescos världsarvsprogram, åskådningar och åskådningsfrihet, och dessa har också färdighetsrelaterade element. I färdighetsmålen framhävs förmågan att tänka och diskutera, etiskt tänkande och forskningsfärdigheter. Även kulturell läskunnighet samt förståelse för världens mångfald och nödvändigheten av en hållbar livsstil är centrala. I lärandemålen syns läroämnets viktigaste arbetsmetoder såsom diskussioner, besök samt aktivitetsbaserade och gemensamma lärandemetoder där man använder sig av konst.
Kunskapskraven beskriver lärande på olika nivåer
I bakgrunden till kunskapskravens vitsordsbeskrivningar finns en teori om lärande, där olika nivåer av lärande står i en dynamisk relation till varandra. I behandlingen av kunskap går man från mindre krävande till mycket krävande: från att komma ihåg till att förstå, tillämpa, analysera samt i sista hand bedöma och skapa nytt.
Detta tänkande syns också i kunskapskraven för livsåskådningskunskap. I beskrivningarna av kunskaperna för vitsordet fem används exempelvis sådana uttryck som eleven kan under handledning skaffa information, kan ge ett exempel, kan nämna och kan beskriva. För vitsordet nio är kraven betydligt högre. I kunskapsbeskrivningarna används exempelvis sådana uttryck som eleven kan tolka, bedöma, tillämpa, förklara och motivera.
Bedömningen ska vara mångsidig
I grunderna för läroplanen finns riktlinjer för bedömningen på en allmän nivå och specifikt för de olika läroämnena. Bedömningen i livsåskådningskunskap baserar sig på observation av arbetet och på samtal. Man granskar också argumentationen och elevens olika typer av arbeten. Utöver arbetets innehåll bedöms studieprocessen och arbetets olika skeden. Man granskar bildandet av frågor, byggandet av motiveringar, avgränsningen av ämnet, sökandet efter information, motiveringarna till synpunkter, användningen av begrepp, hur tydligt eleven uttrycker sig samt slutförandet av arbetet. Elevernas självvärderingar och kamratrespons används som stöd för bedömningen. Man kan exempelvis ordna bedömningssamtal med eleverna enskilt eller i små grupper.
Läraren kan använda kunskapskraven för slutbedömningen både för bildandet av själva slutvitsordet och för planeringen av situationer där eleverna ska visa sina kunskaper. Då bör man reflektera över genom hurdana uppgifter man kan ge prov på kunnande på olika nivåer. Man kan exempelvis ge eleverna i uppgift att skriva så informativa bildtexter som möjligt till fotografier som anknyter till temat eller att utarbeta så bra provuppgifter som möjligt om temat som man behandlar. I sådana uppgifter handlar det inte om huruvida svaret är rätt eller fel, utan om hur mångsidigt och djupgående kunnande eleven kan uppvisa. Summativa skriftliga prov lämpar sig vanligen inte så bra för att ge prov på kunnande inom livsåskådningskunskap.
Alla mål som ställts upp för läroämnet kan inte bedömas med en enda bedömningsmetod, utan eleverna ska ges möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. I bedömningen ska man också beakta elevens hälsotillstånd och särskilda behov. Till exempel ska man beakta behov av stöd för lärandet så att eleven har möjlighet till specialarrangemang och alternativa sätt att visa sina kunskaper. Mångsidighet i bedömningen är särskilt viktig om elevens modersmål är något annat än skolans undervisningsspråk.
Slutbedömningen är summativ bedömning
Till bedömningen hör både formativ bedömning under lärprocessen och summativ bedömning av kunskaperna och färdigheterna. I den formativa bedömningen får eleverna information om sina egna framsteg och prestationer i förhållande till de uppställda målen. Den respons som ges till eleverna ska vara riktgivande och uppmuntrande. Utöver lärarens respons omfattar den formativa bedömningen elevernas självvärdering och kamratrespons. De påverkar inte vitsordet, men kan hjälpa eleven att reflektera över sitt lärande och kunnande.
Slutbedömningen görs under det läsår under vilket studierna i livsåskådningskunskap som gemensamt läroämne för alla avslutas enligt den timfördelning som beskrivs i den lokala läroplanen. Slutbedömningen sker i allmänhet på våren i årskurs nio.
Slutvitsordet påverkas endast av de faktorer som nämns i läroämnets mål och kunskapskrav
Slutvitsordet ges som en helhetsbedömning utifrån målen och kunskapskraven. Samma sak kan också uttryckas så att vitsordet i ett läroämne endast påverkas av det som nämns i läroämnets mål och kunskapskrav. Elevens personlighet och karaktärsdrag ska inte bedömas. Uppförandet påverkar inte vitsordet i läroämnet, utan bedöms separat.
Slutbedömningen beskriver hur väl eleven i slutet av studierna i läroämnet har uppnått målen för livsåskådningskunskapen. Det är viktigt att komma ihåg att man i bildandet av slutvitsordet ska beakta alla mål för årskurserna sju, åtta och nio samt de kunskapskrav för slutbedömningen som hänför sig till dem, även om ett enskilt mål kan ha angetts för någon annan än den sista årskursen i den lokala läroplanen.
I vissa lokala läroplaner gäller alla mål varje årskurs. I andra gäller endast vissa mål för den sista årskursen. I dessa fall är det viktigt att skolan skapar rutiner för att säkerställa att läraren har tillgång till tillräcklig information om elevernas kunskaper i fråga om de mål för vilka studierna avslutades redan före årskurs nio. Man bör beakta att detta gäller mål, inte innehåll. Samma mål kan förverkligas genom många olika slags innehåll. När de flesta av målen är färdighetsmässiga kan de främjas även genom studieinnehållet för årskurs nio, även om något kunskapsmässigt innehåll har fastställts för en annan årskurs.
Slutbedömningen är en helhetsbedömning
Slutvitsordet är en helhetsbedömning som bildas utifrån livsåskådningskunskapens mål och kunskapskrav. Eleven har uppnått målen för lärokursen enligt ett visst vitsord när elevens kunskaper huvudsakligen motsvarar den kunskapsnivå som beskrivs i kunskapskraven för vitsordet i fråga.
Kunskapskraven för slutbedömningen innehåller beskrivningar av kunnande för vitsorden fem, sju, åtta och nio. De övriga vitsorden, det vill säga fyra, sex och tio, bildas som helhetsbedömningar i förhållande till dessa vitsordsbeskrivningar. Till tanken om helhetsbedömning hör också principen om kompensation. Uppnående av en bättre kunskapsnivå för ett av målen kan kompensera en underkänd eller svagare prestation för något annat mål. Arbetet bedöms inte separat, utan ingår i läroämnets mål och slutbedömningen.
Eleven har rätt att få information om målen och bedömningen
Det är viktigt att berätta för eleverna och deras vårdnadshavare om målen och kunskapskraven. Varje elev har rätt att få veta i förväg vad det är tänkt att hen ska lära sig och hur hens prestationer bedöms. Läroämnets mål och principerna för bedömningen ska klargöras för eleven på ett sätt som är lämpligt för åldern, helst genom konkreta exempel.
Kortfattat kan man säga att bedömningskriterierna för slutbedömningen i livsåskådningskunskap är en norm, med vars hjälp man bildar det slutvitsord som beskriver elevens kunnande som helhet. Livsåskådningskunskapens grundläggande mål är att främja elevernas förmåga att söka efter ett gott liv, med stöd av starka färdigheter i etiskt tänkande samt en mångsidig kulturell och åskådningsmässig allmänbildning. Slutvitsordet beskriver hur nära detta mål man har nått under den grundläggande utbildningen.
