I vår databank har vi samlat grundläggande information om Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde och om olika aktuella teman som berör utbildning.

Utbildningssystemet i Finland grundar sig på förtroende och kommunerna och skolorna fungerar som autonoma aktörer, vilket betyder att till exempel Utbildningsstyrelsen inte har någon övervakande roll. De nationella läroplansgrunderna skapar ramarna, utifrån vilka kommunerna och skolorna gör upp sina egna läroplaner. Det är statsrådet som beslutar om timfördelningen mellan olika läroämnen och om minimiantalet timmar valfria ämnen.

Kommunerna och regionförvaltningsverken utövar tillsyn över skolorna. Utbildningsstyrelsen övervakar inte utbildningsanordnarnas verksamhet, och har inte befogenheter att behandla och ingripa i enskilda skolors eller lärares verksamhet. Det är var och ens rätt att anföra besvär över skolornas eller tjänsteinnehavarnas verksamhet till regionförvaltningsverket, riksdagens justitieombudsman eller till statsrådets justitiekansler.

Det är läraren som har det huvudsakliga ansvaret för undervisningen. Finland har en särskilt yrkeskunnig lärarkår och till lärarens färdigheter hör att från fall till fall bedöma med vilka ändamålsenliga metoder man uppnår de bästa lärresultaten.  

Förordningen om grundläggande utbildning förpliktar skolorna att informera eleverna och vårdnadshavarna om de centrala innehållen i läsårsplanen.

En viktig nämnare för elevernas skolarbete och hur det framskrider är ett smidigt samarbete mellan hemmet och skolan. När undervisnings- och läsårsplanerna och skolans verksamhet planeras i samarbete, förbinder man sig samtidigt också till de gemensamma målen. Eleverna ska i enlighet med lagen också ges möjlighet att delta i arbetet med läroplanen och därtill hörande planer.

Tillbaka upp

Till Utbildningsstyrelsens viktigaste uppgifter hör att utarbeta grunder för läroplanerna, grunder för planerna för småbarnspedagogiken, examensgrunder för yrkesutbildningen, grunder för utbildning som handleder för examensutbildning samt grunder för utbildning som handleder arbete och ett självständigt liv.

Utbildningsstyrelsen utarbetar grunderna och utifrån dem gör utbildningsanordnarna och anordnarna av småbarnspedagogik upp sina lokala planer.

Inom alla utbildningsstadier baserar sig innehållet i grunderna på forskningsbaserad kunskap och på omfattande och grundligt beredningsarbete som en bred skara forskare, lärare och företrädare för olika intressegrupper deltar i. I arbetet med att planera de gällande grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som publicerades år 2014 deltog fler än 300 personer. Därtill hade alla finländare möjlighet att kommentera utkastet till grunderna via en öppen enkät på webben. Inom yrkesutbildningen utgör företrädarna för arbetslivet en särskilt viktig samarbetspartner.

Småbarnspedagogik

De nya grunderna för planen för småbarnspedagogik som Utbildningsstyrelsen utarbetat trädde i kraft i början av år 2019 och de uppdaterade lokala planerna för småbarnspedagogik togs i bruk i augusti 2019.

I daghemmen och inom familjedagvården utarbetar man tillsammans med barnets vårdnadshavare och barnen en personlig plan för småbarnspedagogik för varje barn.

Grunderna för planen för småbarnspedagogik uppdaterades år 2022

I och med förnyandet av lagen om småbarnspedagogik har också grunderna för planen för småbarnspedagogik uppdaterats. För det mesta berör ändringarna punkterna om barnets utveckling och stöd för lärande. I samband med förnyandet av grunderna har man sett över grunderna för planen för småbarnspedagogik som helhet. Grunderna för planen för småbarnspedagogik publicerades i februari 2022.

Förskoleundervisning

I grunderna för förskoleundervisningens läroplan föreskrivs om målen för förskoleundervisningen och undervisningens centrala innehåll, om samarbetet mellan vårdnadshavarna och personalen samt om de centrala principerna för elevvården.

De nuvarande grunderna för förskoleundervisningens läroplan publicerades 2014.

Undervisnings- och kulturministeriet genomför ett försök med tvåårig förskoleundervisning. Försöket pågår från början av augusti 2021 till slutet av maj 2024. Utbildningsstyrelsen har utarbetat grunder för läroplanen för försöket med tvåårig förskoleundervisning.

Grundläggande utbildning

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen fastställs på nationell nivå målen för och innehållen i varje läroämne och den mångsidiga kompetensen.

Utifrån grunderna gör kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna upp sina egna, noggrannare läroplaner och läsårsplaner som styr vardagen i skolan. På lokal nivå beslutar man till exempel hur undervisningen, stödet, bedömningen av lärandet och samarbetet mellan hemmet och skolan ska genomföras.

De nuvarande grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen publicerades 2014 och undervisningen enligt de nya grunderna inleddes 1.8.2016 i årskurserna 1–6 och därefter stegvis i årskurserna 7–9.

Utarbetandet av grunderna är en process som genomförs i flera steg och under flera års tid. Arbetet grundar sig på statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen.

Yrkesutbildning

Examensgrunderna inom yrkesutbildningen styr anordnandet av utbildning och planeringen och genomförandet av personliga studievägar för de studerande. I förordningen om examensstrukturen föreskrivs om de yrkesinriktade examina. Utbildningsstyrelsen utarbetar grunder för respektive examen. Grunderna uppdateras regelbundet och utvecklas så att de motsvarar det kunnande som behövs i arbetslivet.

I examensgrunderna fastställs kompetensområden, examensbenämningar, examensdelar som examen består av, krav på yrkesskicklighet och mål för kunnandet som ingår i examensdelarna, samt bedömningen av kunnandet.

I utarbetandet av examensgrunderna deltar företrädare för arbets- och näringslivet, utbildningsanordnare och lärare samt arbetslivskommissioner.

Gemensamma bedömningskriterier kommer stegvis under åren 2020–2024 att tas i bruk inom alla yrkesinriktade grundexamina. Samtidigt förnyas också sättet att beskriva kraven på yrkesskicklighet i examensdelarna. De gemensamma examensdelarna revideras i alla grundexamina 1.8.2022, då de också får gemensamma bedömningskriterier. Grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina revideras flexibelt utgående från arbetslivets behov.

Gymnasieutbildning

De nya grunderna för gymnasiets läroplan publicerades hösten 2019 och de lokala läroplanerna togs i bruk 1.8.2021.

De nya grunderna för gymnasiets läroplan för med sig nya begrepp i gymnasieutbildningen. I fortsättningen talar man om moduler, studiepoäng och mångsidig kompetens.

Tillbaka upp

I slutet av år 2018 fanns det 2 812 grundskole- och gymnasiebyggnader i Finland.

Byggnadsbeståndet i Finland är till stor del rätt så gammalt. Nästan 10 procent av byggnaderna har färdigställts före och 36 procent under åren 1950–1969. Av byggnaderna har 9 procent färdigställts under åren 2010–2018. (Terveet tilat 2028: Yleissivistävien oppilaitosrakennusten nykytilaselvitys)

I Finland har utbildningsanordnaren ansvar för att lärmiljön är trygg och hälsosam. Skol- och studerandehälsovården följer i samarbete med andra myndigheter upp och övervakar att lärmiljön är trygg och hälsosam. De offentliga byggnadernas skick utreds också i statsrådets åtgärdsprogram Sunda lokaler 2028. Det finns ingen instans som centraliserat följer upp vilka planeringslösningar som genomförs i Finland.

Rakennustietosäätiö har i juni 2019 publicerat anvisningar för planeringen av inomhus- och utomhuslokalerna inom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken. Utarbetandet av anvisningarna har styrts av yrkesövergripande kommittéer. I arbetet har också deltagit sakkunniga från olika branscher och en bred skara remissinstanser.

Utbildningsstyrelsen har publicerat anvisningarna för hur man ska planera och förverkliga utrymmen för undervisning i bland annat huslig ekonomi, musik och naturvetenskaper och hur man ser till att utrymmena är trygga.

Enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar ska skolan ha mångsidiga lärmiljöer, som stöder lärandet och undervisningen och där man i planeringen av lärmiljöerna har tagit hänsyn till elevernas individuella behov. Det här innebär också att man kan vid behov ska kunna erbjuda tysta, åtskilda utrymmen. 

Grundskolenätets utveckling

Utbildningsstyrelsen har beräknat att skolornas genomsnittliga storlek kommer att öka och att skolnätet blir glesare i framtiden. Det har gjorts tre olika beräkningar av potentiella framtidsutsikter, som grundar sig på de ändringar som skett i skolnätet, befolkningsstrukturen och skolornas storlek från början av 2000-talet och på prognostisering av hur utvecklingen fortsätter.

Enligt den beräkning som innebär den största förändringen skulle antalet grundskolor minska med nästan hälften före år 2040. Om det här realiseras kunde det medföra olika utmaningar, och därför är det sannolikt att man strävar efter att påverka utvecklingen med hjälp av olika regionala och nationella åtgärder. Då skulle skolornas antal endast minska med en dryg tredjedel.

Kommunernas och utbildningsanordnarnas lösningar har stor inverkan på hur skolnätet slutligen utvecklas. Det är utbildningsförvaltningens uppgift att se till att rätten till jämlik och högklassig utveckling förverkligas för varje barn och ung person oberoende av var de bor.

Tillbaka upp

Syftet med lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor är att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnans ställning särskilt i arbetslivet. Lagen syftar också till att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck och till att minska könssegregationen mellan olika branscher.

Syftet med diskrimineringslagen är att främja likabehandling och förebygga diskriminering. 

Bägge lagarna medför skyldigheter åt hela utbildningssystemet (inom Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstutbildning) att utarbeta planer som främjar arbetet för jämställdhet och likabehandling i vardagen.

Tillbaka upp

Syftet med inklusion är att alla barn och unga ska kunna studera tillsammans i samma undervisningsgrupp, alltså i den allmänna undervisningen. Målet är en vardag i skolan där alla elever har möjlighet att växa och känna att de är likvärdiga medlemmar av skolgemenskapen och undervisningsgruppen – även de som är i behov av särskilt stöd.

Varje barn och ung person har i enlighet med lagen om grundläggande utbildning rätt till elevhandledning och tillräckligt stöd för lärandet och skolgången under hela den grundläggande utbildningens gång, Stödet ska ges direkt då behovet uppstår. Stödet kan vara kortvarigt eller ges under en längre tid.

Stödet för lärandet och skolgången har delats in i tre nivåer: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan på en och samma gång endast få stöd på en nivå. Stödformerna varierar enligt elevens behov: eleven kan erbjudas till exempel specialundervisning på deltid, stödundervisning, assistenttjänster eller andra särskilda hjälpmedel.

Med inklusion avses inte att specialskolor, specialklasser eller mindre undervisningsgrupper borde upphöra, utan att eleven ska erbjudas det stöd hen behöver på ett flexibelt sätt och i rätt tid. Utbildningsanordnarna, såsom kommunerna, beslutar hur specialundervisningen och stödet för lärandet ordnas. Det kan förekomma variationer mellan kommunerna när det gäller genomförandet av dessa.

I genomförandet av inklusion i undervisningen är det avgörande med stöd från vårdnadshavaren, yrkesövergripande samarbete, individuell handledning och att stärka en gemenskapsfrämjande och involverande verksamhetskultur.

Tillbaka upp

Utbildningsstyrelsen har utarbetat anvisningar för utbildningsanordnarna och anordnarna av småbarnspedagogik som gäller genomförandet av åskådningsfostran och undervisningen i åskådningsämnen samt gällande gemensamma fester och religiösa tillställningar som ordnas i enheterna inom småbarnspedagogik, i skolorna och vid läroanstalterna.

Uppdaterade versioner av anvisningarna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt utbildningen på andra stadiet publicerades i september 2022; den motsvarande anvisningen för småbarnspedagogiken uppdateras senare. Inga ändringar har gjorts i författningarna som gäller anvisningarnas tema, men anvisningarna förnyades och kompletterades utgående från bland annat riksdagens grundlagsutskotts betänkanden och de högre laglighetsövervakarnas senaste avgöranden. Dessutom beaktades responsen på de tidigare anvisningarna som publicerades 2018. 

I anvisningarna beskrivs hur bestämmelserna som berör religions- och samvetsfrihet i Finlands grundlag (731/1999) ska tas i beaktande i åskådningsfostran och i undervisningen i åskådningsämnen samt då man ordnar religiösa tillställningar och alternativ verksamhet samt fester som är gemensamma för alla. Det är utbildningsanordnarna och anordnarna av småbarnspedagogik som ansvarar för att undervisningen och arrangemangen genomförs på det sätt som förutsätts i bestämmelser och föreskrifter.

Anordnarna av småbarnspedagogik och utbildningsanordnarna fattar beslut om huruvida man ordnar religiösa tillställningar vid verksamhetsställena för småbarnspedagogik, i skolorna eller vid läroanstalterna. I Utbildningsstyrelsens anvisningar anges att religiösa tillställningar ska ordnas separat från den övriga verksamheten och att man ska ordna alternativ verksamhet till dem. Man ska informera barnen och de unga samt deras föräldrar om tillställningarna i god tid på förhand. I de uppdaterade anvisningarna betonas även i övrigt utbildningsanordnarnas ansvar att informera.

Till läsåret hör också traditionella fester som är gemensamma för alla. De är en del av verksamheten och undervisningen som barnen och de unga ska delta i. Festerna kan innehålla något inslag som anknyter till religion och som är en tradition i den finska kulturen. Till exempel en enskild psalm gör inte en fest till en religiös tillställning. 

Tillbaka upp

Svenska som andraspråk och litteratur (SV2) är en av lärokurserna i läroämnet modersmål och litteratur.

En elev eller studerande kan studera enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur om hens modersmål inte är svenska, finska eller samiska eller hen i övrigt har en flerspråkig bakgrund. Med detta avses att barnet eller den unga utanför skolan och i hemmet även använder andra språk än skolans undervisningsspråk och att färdigheterna i dessa språk är starkare än i undervisningsspråket.

Eleven eller den studerande studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur om hen har bristfälliga färdigheter i undervisningsspråket inom något delområde och hens färdigheter inte är tillräckliga för studier enligt lärokursen modersmål och litteratur. I praktiken genomför eleven eller den studerande ofta en del av lektionerna under lektioner i modersmål och litteratur. Målen och innehållen för lärokurserna är likartade i de nuvarande grunderna för läroplanen och svenska som andraspråk och litteratur är av lika stor nytta som lärokursen i modersmål och litteratur med tanke på fortsatta studier. 

I den grundläggande utbildningen fastställer de ansvariga lärarna för undervisningen tillsammans den ändamålsenliga lärokursen för eleven, men elevens vårdnadshavare fattar det slutliga beslutet när det gäller valet av lärokurser. Om gymnasiet erbjuder undervisning i svenska som andraspråk och litteratur, fattar den studerande beslut om valet av lärokurs när hen skapar sin individuella studieplan.

Tillbaka upp

Syftet med användningen av digitala apparater och tjänster i skolan är alltid att främja lärandet. Digital kompetens behövs för att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter, men den digitala miljön med dess olika tjänster och apparater är även i sig föremål för lärandet. Lärarna handleder eleverna i ansvarsfull användning av digital teknik i samtliga läroämnen. 

Utbildningsanordnaren fattar beslut om anskaffningen och användningen av läromedel, det vill säga även om huruvida digitala eller traditionella läromedel ska användas i undervisningen. På valet av läromedel inverkar ämnet som är föremål för lärandet samt elevens ålder och utvecklingsnivå. 

Användningen av digitala apparater i undervisningen sker i regel med skolans apparater. Vid reformen med den utvidgade läroplikten på andra stadiet budgeterades avgiftsfri utrustning för andra stadiet. Behovet av att använda egna apparater skulle minska om det fanns tillräckligt med digitala apparater i skolorna inom den grundläggande utbildningen.

Användning av mobiltelefon i skolan 

Användning av mobiltelefon i skolan som stör elevens koncentration eller undervisningen är inte samma sak som användning av digitala apparater i undervisningen.

Enligt den nuvarande lagstiftningen är det inte möjligt att helt förbjuda elevernas användning av mobiltelefoner under skoldagen. Detta innebär ändå inte att man inte kan begränsa användningen, så länge som eleverna har möjlighet till nödvändig kontakt med till exempel föräldrarna. 

Skolorna kan begränsa användningen av mobiltelefon under skoltid i sina ordningsregler och enligt lärarens anvisningar. Lärarna kan vid behov instruera eleverna att i huvudsak förvara mobiltelefonen i väskan under skoldagen eller samla in mobiltelefonerna på ett och samma ställe under lektionerna. 

Att komma överens om spelregler för användningen av digitala apparater och tillägna sig fungerande sätt att använda dem är en del av utvecklingen av digital kompetens hos barn och unga. 

Tillbaka upp

Skolmåltider

Information om skolmåltider och aktuella kostrekommendationer för olika utbildningsstadier.

Skolutflykter och lägerskolor

Exkursioner och studiebesök, lägerskolor och andra evenemang som ansluter sig till undervisningen kan stödjas genom medel som eleverna och vårdnadshavarna samlar in gemensamt. Att delta i medelinsamlingen ska vara frivilligt för eleverna och vårdnadshavarna. På denna sida hittas ytterligare information om anordnandet av skolutflykter och lägerskolor.

Användningen av dator, mobiltelefon och andra mobila enheter i skolan

Information om bland annat elevens användning av egna enheter i skolan och om villkoren för användning av skolans datatekniska enheter i hemmet inom den grundläggande utbildningen.

Arbetstider inom den grundläggande utbildningen

Information om arbetstider under läsåret, minimiantalet undervisningstimmar per årskurs och skoldagens maximilängd inom den grundläggande utbildningen.

Disciplinära åtgärder i skolan

Information om hur man i skolan kan ingripa vid olämpligt beteende.

Behandling av politik och ideologier i skolan

I skolan lär man sig kritiskt tänkande och att olika saker kan granskas ur olika, till och med radikala perspektiv. Undervisningen ska utgå från de mänskliga rättigheterna och vara religiöst och partipolitiskt obunden och icke-konfessionell. Undervisningen har ändå en värdegrund som beskrivs i grunderna för läroplanen.

Fotografering i skolor

Lagstiftningen förpliktar inte skolorna att ordna fotografering, men fotograferingen kan räknas till de gemensamma skolevenemang som skolans arbetstid kan användas till.
Tillbaka upp

En av Utbildningsstyrelsens viktigaste uppgifter är att främja utvecklingen av kunskaper och färdigheter i anslutning till internationalisering och internationaliseringen av det finländska samhället. Att finländare och Finland som land deltar i internationellt samarbete och program för internationellt utbyte stärker finländarnas kunnande och förmåga att verka i en globaliserad värld. Internationellt samarbete är en förutsättning för att lösa utmaningar som överskrider landsgränser och ett viktigt redskap för att utveckla verksamheten inom organisationer.

Det är viktigt att säkerställa att alla har möjlighet att tillägna sig förståelse av och kunskaper om kulturell mångfald och genom detta färdigheter för internationell kommunikation och en roll som aktiv världsmedborgare.

Undervisning i kulturell och språklig mångfald och andra kunskaper och färdigheter med koppling till internationalisering ges på alla utbildningsstadier: inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, i gymnasiet, inom yrkesutbildningen och vid högskolorna. Internationaliseringskompetens är ett av delområdena inom mångsidig kompetens i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiets läroplan. I yrkesinriktade examina kan internationalisering ingå i både de yrkesinriktade och de gemensamma examensdelarna. Även i grunderna för planen för småbarnspedagogik beaktas betydelsen av kulturell kompetens. Internationaliseringskompetens uppkommer även inom till exempel ungdomsverksamhet, hobbyverksamhet och vuxenutbildning.  

Utbildningsstyrelsen stöder internationaliseringsfärdigheter hos barn, elever och studerande och inom olika branscher med finansieringsprogram och bidrag. Med dessa finansieras internationellt samarbete mellan organisationer. Med hjälp av bidragen åker dessutom cirka 25 000 finländare utomlands varje år för att till exempel studera, lära sig i arbetslivet, jobba som volontär eller stärka sin yrkeskunskap.  

Finansiering erbjuds på alla utbildningsstadier, från småbarnspedagogik till högskoleutbildning. Med finansieringen understöds även internationellt samarbete inom ungdomsarbete, kultursektorn och idrott. Våra övriga stödtjänster är beslut om erkännande av examina som avlagts utomlands och handledning och rådgivning för finländska och utländska elever och studerande.

Tillbaka upp