Nudlar och pannkaka – Svenska som andraspråk för åk 3–6

För varje kapitel finns följande information om stoffet i lärarhandledningen:

- målsättning

- inlärningsstoff

- på webben

- diskussionsfrågor i klassen

- kapitlets nyckelord eller temaord finns i en separat spalt för att lättare urskilja dem.

Bildkort

Bildkorten kan användas på många olika sätt i språkundervisningen och här i lärarhandledningen får du tips på olika användningsmöjligheter. Det krävs en hel del förberedelser men när materialet väl är tillverkat kan det användas många gånger.

Förberedelser:

Skriv ut bilderna. De finns separat på ett A4-ark och orden finns på följande ark. Laminera gärna korten så håller de längre. Om du använder samma bakgrundsfärg på korten kan du blanda kort från olika teman.

Ordkort

Tillverka dem på samma sätt som bildkorten. I handledningen till bokens olika kapitel framgår hur du kan använda ordkorten på olika sätt.

Skriftlig tillbakablick

Om eleverna är läs- och skrivkunniga kan lektionen eller arbetspasset avslutas med en skriftlig uppgift. Den skall då helst omfatta ord som presenterats under tidigare lektioner. Uppgiften som presenteras här bygger på elevernas egna erfarenheter och en gemensam upplevelse.

1) Eleverna sätter sig i en halvcirkel kring blädderblocket eller smartboarden. Läraren är klassens sekreterare och är beredd att skriva upp den text som eleverna föreslår och omfattar.

2) Klassen koncentrerar sig på att producera den text man kommit överens om att skriva i anslutning till det aktuella temat. Klassen bestämmer sig för en lämplig rubrik.

3) Läraren skriver upp rubriken och eleverna ljudar med under skrivandet. När rubriken antecknats läser hela gruppen den på nytt i normalt tempo.

4) Hela textproduktionen följer denna rutin: en elev föreslår en mening (en helhet) eller mindre delar enligt klassens kunskapsnivå, läraren skriver – så snabbt som möjligt – och eleverna ljudar med. Meningen upprepas muntligt.

5) Lärarens agerande är av bärande betydelse trots att eleverna står för textens innehåll och utformning, och kan med hjälp av sin vuxna överblick ge klassen impulser till fortsatta formuleringar utan att styra eller ställa krav. Texterna behöver naturligtvis inte uppnå en bestämd längd eller omfattning. Det finns ibland mer, ibland mindre att berätta.

Finns det mer att berätta?

Vad händer sen?

Hur kändes det?

Vad tror ni att det betyder?

O.s.v.

6) När texten är klar läses den i kör. En elev leder läsningen genom att visa med pekpinnen på smartboarden, tavlan eller blädderblocket. Elever med god läsberedskap drar gruppen med sig i läsningen.

Läraren läser inte själv utan iakttar de enskilda elevernas engagemang och hjälper vid behov de barn som leder läsningen.

7) Eleverna kommenterar den färdiga texten. Läraren visar uppskattning och ger eleverna erkännande för att de gjort ett fint arbete.