4. Växter kan leva nästan var som helst

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • att bekanta sig med många olika slags växter
  • hur växterna har anpassat sig till ett liv i olika förhållanden
  • om jordens olika vegetationszoner.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 50–51)

Öken, lövskog.

I öknen växer till exempel kaktusar, i lövskogen växer skog. I öknen består marken av sand/grus, i skogen av mull som är mer näringsrik. Extra: Alla öknar är inte heta, det finns köldöknar också, till exempel på Antarktis och Grönland. 

I öknen är det torrare, jordmånen är näringsfattig. I lövskogen är nederbörden större, marken består av näringsrik mull.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: (öken:) skallerorm, kaktusspett, (lövskog:) ekorre.

Växter: (öken:) saguarokaktus, djävulstunga, agave, elefantträd (Bursera microphylla), kreosotbuske, (lövskog:) alm, lönn, ekorrbär, harsyra, stensöta, mossor, ormbunke.

Bildanalysfrågor och -svar

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 52 Regnskog 

Vad handlar bilden om?

Vad känner du igen på bilden?

Vilket fenomen behandlar bilden? 
Bilden handlar om att regnskogens växter växer i olika skikt. Olika växter trivs längst nere där det är mörkare och högst uppe där det finns mest ljus. De olika växterna är anpassade till förhållanden i olika delar av regnskogen.

Vad påverkar det som sker i bilden?

Vilken betydelse har regnskogen för oss? 
I regnskogen finns största delen av alla arter i världen så den skyddar mångfalden. Dessutom produceras mycket syre i regnskogen eftersom det växer så mycket växter där. Det finns också människor som bor i regnskogen och överlever på det som finns där.

Har du någonsin sett en regnskog, på riktigt eller på tv?

s. 54 Fibbla som växer på asfalt 

Vad handlar bilden om? 
Var växter kan gro och vart deras frön sprider sig.

Vad känner du igen?

Har du sett något liknande någon gång?

Varför växer fibblan där? 
Ett frö hamnade där och hittade troligen väldigt lite, men tillräckligt med jord och näring för att bilda rötter och till slut ta sig igenom asfalten.

Vilka nya ord hittar du?

Vilken betydelse har fenomenet för omgivningen och oss människor? 
Att en del frön kan gro nästan var som helst betyder att vi kan ha gröna växter omkring oss fastän vi bor i städer eller andra ställen där de flesta växter inte trivs. Det betyder också att en del byggnader eller vägar kan gå sönder snabbare, eftersom växternas rötter kan söndra asfalt och tegel.

s. 66 Lupiner 

Vad finns på den här bilden?

Vilka växter kan du känna igen? 

Vilket fenomen behandlar bilden? 
Främmande arter som sprider sig till nya ställen.

Vad betyder det att lupinen är en främmande art? 
Det betyder att den kommer från ett annat ställe som ofta finns långt borta och att den kom hit med människans hjälp. Växter och djur kan också spridas själva till nya ställen, men de kallas inte främmande arter.

Varför är främmande arter ett problem?

Varför klarar sig lupinen så bra? 
Den samarbetar med bakterier som gödslar marken där den växer. Den förökar sig också snabbt.

Vilken betydelse har fenomenet för omgivningen och för oss människor?

Handledning till bilden Jordens biom (s. 64–65) 

Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.

Ett biom, eller vegetationsområde, är ett samhälle av växter och djur som kännetecknas av att de förekommer inom ett visst klimat och har liknande anpassningar till dessa klimat. Biom är vanligen stora områden som kan finnas på flera kontinenter. De indelas baserat på temperatur och nederbörd samt vegetationsstruktur. De biom som syns på kartan är terrestra biom, de akvatiska biomen visas inte. 

Hårdbladsväxtlighet
Det här biomet kallas också chaparral och förekommer huvudsakligen kring Medelhavet, i Kalifornien och även i Sydafrika. Klimatet är så kallat medelhavsklimat: milda, fuktiga vintrar och heta, torra somrar. Kännetecknande för växtligheten är anpassningar till de torra somrarna: hårda, läderartade blad som skyddar mot uttorkning och anpassningar till skogsbränder.

Lövskog
Den tempererade lövskogen finns huvudsakligen i östra Asien (norra Kina, Korea, Japan), västra och centrala Europa, samt i östra Nordamerika (USA och Kanada). Klimatet är varmt och fuktigt på sommaren och svalt på vintern. Biomet utmärks av träd med stora, tunna löv som vanligen fälls till vintern. En stor del av de områden där tempererad lövskog kunde växa har förvandlats till åkermark, eftersom jordmånen och klimatet är lämpliga för jordbruk.

Barrskog
Det här biomet kallas också taiga och förekommer cirkumpolärt på norra halvklotet. Största delen av Finland och Skandinavien hör till det här biomet, liksom stora delar av Ryssland och Kanada. Somrarna är milda och vintrarna långa och kalla. Kännetecknande för växtligheten är städsegröna barrträd vars barr är anpassade till kyla och snö. Taigan är det största terrestra biomet.

Savann
Savannområden finns huvudsakligen runt vändkretsarna, mellan regnskog och öken. De största savannerna finns i Afrika, norra Sydamerika, Indien och norra Australien. De kännetecknas av trädfattiga gräs- och buskslätter. Den årliga regnmängden är liten och ofta väldigt säsongsbetonad, så att så gott som allt regn kan komma på en gång. Somrarna är heta och regniga medan vintrarna är svala och torra. Växtligheten är anpassad till torka och i vissa fall bränder. Gräsen är ofta väldigt höga.

Öken och halvöken
Öknar och halvöknar är torra områden med lite nederbörd och stor avdunstning, på grund av avsaknaden av vegetation och molntäcke. I halvöknar kan marken vara täckt av vegetation, då vanligen av buskar och gräs. I öknar kan temperaturvariationen vara mycket stor, både under året och under dygnet. Somrarna och dagarna är vanligen mycket heta medan vintrarna och nätterna kan vara väldigt svala. Nederbörden är alltid liten. De största ökenområdena finns i Nordafrika, Arabiska halvön och stora delar av centrala Asien.

Stäpp
Stäpp, eller grässlätt, förekommer vanligen längre från havet, huvudsakligen i Nordamerika (prärien), sydöstra Sydamerika (Pampas), centrala Asien och Australien. Den kännetecknas av låga gräs och ett torrt, men inte väldigt torrt, klimat. Vintrarna kan vara mycket kalla med liten nederbörd medan somrarna kan vara mycket varma. Växtligheten är anpassad till torka och bränder, samt ofta även betning.

Regnskog
Den tropiska regnskogen förekommer runt ekvatorn och utmärks av ett stabilt klimat med liten temperaturvariation och stor nederbörd året om. Regnskogen är stratifierad och träden är städsegröna. Ungefär hälften av alla växt- och djurarter på jorden finns i de tropiska regnskogarna. 

Tundra, glaciär och bergsväxtlighet
Tundran finns huvudsakligen längst norrut på landmassorna på norra halvklotet. Biomet kännetecknas av permafrost som gör det trädlöst. Vintrarna är mycket kalla och somrarna är svala. Växtligheten domineras av mossor, lavar och ris. Bergsväxtligheten liknar den på tundran, eftersom den finns ovanför trädgränsen, temperaturerna är väldigt låga och växtsäsongen är kort. Glaciärer är kalla öknar.

Facit till uppgifterna på sidorna 67–69 

1. 
A)
I öknen kaktusar med taggar, växter med små/hårda blad, inte lika mycket växtlighet i öknen som i lövskogen, där trädens kronor är täta och marken täckt av växtlighet. 

Kaktusen har taggar, agaven har blad med hård yta och vaxskikt som minskar avdunstningen. Kaktusen sparar vatten inne i stammen. Kreosotbuskens rötter går långt ner i marken för att hitta vatten. Trädens lövkronor sträcker sig högt upp mot ljuset. Marken i lövskogen är täckt av växter som klarar sig med mindre ljusmängd, till exempel ormbunkar. Rötterna kan sträcka sig djupt ner i marken för att få vatten även under torrare perioder. Vita blommor syns bra i den dunkla lövskogen, så att insekter hittar dem och kan pollinera dem. Växter som växer på de mörkaste ställena i skogen har stora, mörka blad för att kunna utföra fotosyntes bättre.

Växter konkurrerar om vatten, näringsämnen, ljus och utrymme.

2. 
A)
Växterna växer på sådana platser där de klarar sig bäst.

B) Flytväxternas zon, undervattensväxternas zon, flytbladsväxternas zon, vasszonen, strandväxternas zon.

C) Flytväxterna behöver inte alls jord för sina rötter. Undervattensväxterna är fästa vid bottnen och växer helt och hållet under ytan. Flytbladsväxterna har sina rötter fästa i bottnen och stjälkar under vattnet, men bladen flyter. Vasszonens växter har rötterna under vattnet men största delen av stjälken samt bladen och blommorna finns ovanför vattenytan. Strandväxterna växer på land, men har anpassat sig till att kunna leva helt under vatten. De klarar av vågornas och sandens vågrörelser på stranden. Strandväxter som lever längre bort från stranden klarar också av torka.

3. 
A)
Hos en del växter vissnar de växtdelar som ligger ovan jord och endast rötterna och fröna övervintrar. Träd och buskar fäller sina blad. Vintergröna växter fäller inte sina blad eller barr. Vintergröna växter har små blad eller barr med en hård och vaxliknande yta – den förhindrar vattnet från att avdunsta. Snön skyddar vintergröna växter.

B) Sockret förhindrar cellerna från att frysa, vilket gör att växten tål köld bättre.

4. 
A)
Regnskog, savann, öken och halvöken, stäpp, hårdbladsväxtlighet, lövskog, barrskog, tundra.

B) Temperatur, regnmängd, jordmån, höjd ovanför havsytan, avstånd från kusten.

5. 
A)
Undervattensväxter, flytbladsväxter, vasszonens växter, strandväxter.

B) Flytväxter, flytbladsväxter.

C) Undervattensväxter (endast blomman ovanför vattenytan).

D) Strandväxterna: björken.

6. 
A)
Barrskog, öken och halvöken, regnskog.

B) Barrskog (taiga), lövskog, tundra.

C) På grund av det geografiska läget mellan den 60:e och 70:e breddgraden.

7. 
A)
Agave: hårda, litet taggiga blad, träartad stam, växer på torra platser (öken och halvöken, hårdbladsvegetation). 

Gran: barr, förvedad stam, fuktiga platser (barrskog). 

Lingon: läderartade blad, förvedad stam, torra, soliga platser (barrskog).

Ordförklaringar 

  • anpassning 
  • barrskog 
  • bergsväxtlighet 
  • biom 
  • flytbladsväxter 
  • fryspunkt 
  • främmande art 
  • hårdbladsväxtlighet 
  • jordmån 
  • klorofyll 
  • konkurrens 
  • lövskog 
  • regnskog 
  • savann 
  • strandväxter 
  • stäpp 
  • tundra 
  • undervattensväxter 
  • vasszonen 
  • vintergrön växt 
  • växtlighetszoner 
  • öken 
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Bygg ett minibiom

Tänk på att ha både levande och icke-levande delar av naturen med i biomet. Om det finns djur (till exempel maskar, insekter, spindlar) i biomet tänk på att:

  • täcka det med till exempel myggnät
  • bara ha djuren där en kort tid och sedan släppa dem fria
  • djuren ska ha föda och vatten
  • vissa djur är rovdjur så de kan äta upp andra djur
  • vissa djur är växtätare och äter växter
  • inte ställa biomet i direkt solljus eftersom det kan bli alltför varmt.

Växter har anpassat sig till olika miljöer

Tänk på att:

  • bara använda växter som är ofarliga 
  • övervaka användningen av kniv eller göra den delen av experimentet endast själv som demonstration.

Strandväxter har en hård stam som inte är ihålig. Vass och flytbladsväxten näckros har ihålig stam för att leda luft ner till rötterna. Undervattensväxten har mjuk och sladdrig stam eftersom den bärs upp av vattnet.

Många växter har doftande blommor för att locka insekter som pollinerar dem när de samlar nektar. Även undervattensväxternas blommor sträcker sig ovanför vattenytan medan resten av växten är helt under vatten.

Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.