6. Populationernas storlek förändras hela tiden

Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:

  • vad en population är
  • vilka faktorer som gör att en population blir mindre
  • vilka faktorer som gör att en population växer.

Diskussion kring inledningsbilden (s. 82–83) 

Vad tror du händer på bilden?
Bladlössen suger näring ur växten. Myrorna får näring från bladlössens sockerrika utsöndringar och försvarar dem mot rovdjur – de samarbetar alltså, de har ett mutualistiskt förhållande. Bladluslejonet är ett rovdjur som äter bladlöss. Nyckelpigorna äter också bladlöss.

Arter på den inledande illustrationen:

Djur: bladlöss, stackmyror (Formica rufa, röd skogsmyra), bladluslejon (guldögonsländans larv), nyckelpigor.

Växter: renfana.

Bildanalysfrågor och -svar 

Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen (del 1–3), välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.

s. 86 Örnungar

Vilket djur finns på bilden? 

Var är fågelungarna?

Vad händer på bilden? 

Vad äter örnungar? 
Det beror på arten. Kungsörnsungarna, som finns på bilden, äter mest smådäggdjur medan havsörnsungar mest äter fisk.

Varför behövs mer ungar för att populationen ska öka? 
Då äldre örnar dör blir populationen mindre. För att den inte ska försvinna behövs nya individer, endera ungar eller inflyttade individer.

Hur vet du att de är ungar? 
De är duniga och vingarna är inte färdigt utvecklade.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du någonsin sett en fågelunge? Hur stor var den?

Har du sett en örn? Var då? Vilken slags örn var det?

s. 89 Kråkbär

Vad syns på bilden?

Vilken art syns på bilden? 

Vad handlar bilden om? 

Hur tar kråkbäret över mark att växa på från andra växter? 
Genom att producera kemiska föreningar som gör det svårt för andra växter att ta upp näring.

Varför gör kråkbäret det? 
För att kunna sprida sig till nya områden och ha mer utrymme att växa på.

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Har du sett kråkbär? Har du smakat på bäret? Hur smakade det, eller om du inte smakat, hur tror du det smakar?

s. 93 Gök

Vilket fenomen handlar bilden om?

Vad händer på bilden?

Vilka arter syns på bilden? 

Vad är en boparasit? 
En boparasit är en organism som låter sina ungar skötas av individer av en annan art. Ofta handlar det om fåglar, där boparasiten lägger sina ägg i en annan fågels bo.

Varför lägger göken sina ägg i andra fåglars bon? 
På det sättet behöver den inte använda tid och energi på att sköta sina ungar. Då kan den producera fler ungar eller skaffa mer mat åt sig själv.

Vilka följder har det för värdfågeln, alltså fågeln som ruvar och matar gökungen? 
Den ruvar och skaffar mat åt en unge som är av en annan art medan dess egna ungar kanske sparkas ut ur boet av den parasiterande ungen. 

Vilka nya ord och begrepp behöver du för att berätta om bilden?

Kan du ge något exempel på en parasit? Hur vet du att den är en parasit?

Facit till uppgifterna på sidorna 96–98

1. 
A)
Myrorna och bladlössen samarbetar, vilket gör att deras populationer kan bli större: myrorna får näringsrik mat och bladlössen får skydd mot rovdjur. Nyckelpigorna och bladluslejonet äter bladlöss, vilket gör deras population mindre. Samtidigt gör näringen från bladlössen att rovdjurens populationer kan bli större. Myrorna kan göra rovdjurens populationer mindre, eftersom de gör det svårare för dem att få mat. Nyckelpigorna och bladluslejonet konkurrerar (tävlar) om samma mat och kan därför göra att endera populationen (eller båda) blir mindre. Bladlössen, och myrorna som hjälper dem, kan göra växtens population mindre, eftersom de tar näring och energi från dem, vilket kan betyda att de skadas eller inte kan föröka sig lika effektivt.

Myrorna och bladlössen samarbetar. Rovdjuren (bladluslejonet och nyckelpigorna) skadar bladlössen och bladlössen skadar växten. Rovdjuren skadar (indirekt) varandra genom att konkurrera om samma föda. Myrorna skadar (indirekt) rovdjuren genom att göra det svårare för dem att få mat.

2. 
A)
En population är en grupp individer av samma art som bor inom ett visst område under en viss tid.

B) En parasit lever av en annan organism. Den kan leva inuti den eller på den. Parasiten äter inte upp, alltså tar inte livet av, sin värd – inte genast i alla fall. De skadar alltså sin värd och drar själv nytta av det, huvudsakligen genom att få näring av den.

3. Många insekter äter växter och får på så sätt energi och näring av dem. Många insekter kan också bo i växter. En del insekter sprider växternas pollen och frön, alltså hjälper dem att föröka sig.

4. Invandring, utvandring, nativitet och mortalitet.

5. Till exempel genom att springa undan och gömma sig, kamouflera sig, genom att slåss eller genom att lura fienden. De kan luras genom att se ut som en farligare art eller en giftig art, och ödlan kan luras genom att släppa sin svans, som rovdjuret blir intresserat av så att ödlan kan springa därifrån.

6. 
A) 

Förklaring 1 – figur 3 (blå)
Förklaring 2 – figur 1 (grön)
Förklaring 3 – figur 2 (röd) 

B) Till exempel beror det på hur många ungar som föds. Arter som får många ungar åt gången, till exempel fiskar, har ofta ungar som är ganska små och lätt blir uppätna. Arter som får bara några ungar åt gången har oftast större ungar som kan klara sig bättre som unga. Sådana arter har ofta också föräldrar som sköter om ungarna – ju längre de sköter om sina ungar, desto mindre är risken att ungarna dör som små. Abborren tar till exempel inte alls hand om sina ungar utan de får klara sig själva, medan sorken och ugglan tar hand om sina ungar. Hos arter som har få naturliga fiender, såsom stora rovdjur, lever individerna ofta tills de blir gamla och sjuka, medan arter som utgör mat åt andra kan dö mycket tidigare.

Ordförklaringar 

  • mortalitet
  • nativitet
Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut. Kontrollera inställningarna på din skrivare så att korten skrivs ut rätt. Ordet ska finnas på kortets ena sida och förklaringen på andra sidan.

Forskningskort

Växter samarbetar och tävlar med andra organismer

Växterna konkurrerar om ljus, utrymme, vatten och näringsämnen. De har utvecklat anpassningar för att klara sig i konkurrensen, till exempel genom att växa snabbare än andra, ha stora blad så att de kan växa i skugga, täcka marken så att inget annat kan växa där, producera gifter osv. 

Växter skyddar sig mot växtätare genom att smaka illa, producera gifter eller ha taggar. 

Växter samarbetar med andra organismer för att sprida till exempel pollen eller frön. De andra organismerna får näringsrik nektar eller annan näring för mödan.

Som bilaga finns också ett kompletterande forskningskort: Beräkna en populations storlek med fångst-återfångst-metoden.

Denna övning är en modell av hur forskare i verkligheten undersöker och uppskattar populationers storlek i naturen. Det är stor risk för att resultatet inte ger ett helt hundra procent överensstämmande resultat men det är egentligen inget fel. Diskutera då med eleverna varför det är så och hur de borde göra för att resultatet ska blir mera entydigt. Det är ofta omöjligt att räkna alla individer i en population, så därför måste man uppskatta antalet på olika sätt. Andra sätt är till exempel att räkna spår på vintern, ta DNA-prov från avföring, flygfotografering, använda viltkameror och räkna antal häckande fågelpar och deras ungar i boet.

Vid fångst-återfångst-metoden bör man upprepa återfångsten många gånger för att få ett mer tillförlitligt resultat. Om populationen är liten kan slumpen inverka alltför mycket på resultatet.  Stora rovdjur som till exempel björn ”fångar” man genom att söka deras avföring. Väderförhållanden kan inverka på individernas rörlighet och påverka resultatet (fiskar kan söka sig till djupare, svalare och mer syrerikt vatten om ytvattnet blir alltför varmt). Brist på till exempel föda kan få populationen minska antingen genom svältdöd eller genom att söka sig till nya områden. Fångst-återfångst-metoden säger inget om orsakerna till populationens storlek och dess variationer.

Bilaga
Bilaga

Pdf-dokument att skriva ut.